tag:blogger.com,1999:blog-18991925.post8400109308924551861..comments2023-12-02T00:34:01.193-08:00Comments on JonasBergh: Jonas Berghhttp://www.blogger.com/profile/13631060728485827341noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-18991925.post-84168518966921050512010-12-31T03:39:17.437-08:002010-12-31T03:39:17.437-08:00Låt gå för halvgilla, men det är alltid något som ...Låt gå för halvgilla, men det är alltid något som stör. Det är för slickt, för oäkta. En låt som Little Willie John till exempel, jag borde tycka om den. Och, visst, jag klarar av att lyssna på den. Men det är något som gör att jag inte fastnar, det blir inte riktigt äkta. Av den anledning har jag inte heller lyssnat så intensivt på Peter, som verkar vara en fin människa, kanske inte gett honom chansen. Jag vet inte.<br />Gott nytt.jonasnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-18991925.post-17425628470822765142010-12-31T03:03:19.065-08:002010-12-31T03:03:19.065-08:00Har du verkligen lyssnat på LeMarcs "Det som ...Har du verkligen lyssnat på LeMarcs "Det som håller oss vid liv"? Från 2002 tror jag.<br />En oerhört bra skiva, enligt mig, full av verklig tröst och äkta tårar och skratt. <br />Men att få någon annan att gilla lika är i stort sett meningslöst, hellre anamma och uppskatta olikhet. Fast jag gillar dina andra, Plura, Uffe och Toni.<br />Så i rättvisans namn borde du åtminstone halvgilla Peter ... <br />Gott Nytt!Magnus Anoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-18991925.post-275971496511585002010-12-30T06:13:18.762-08:002010-12-30T06:13:18.762-08:00Bra text! Frisk vind i den texten! De där raderna ...Bra text! Frisk vind i den texten! De där raderna som du riktar till (din dotter?) "min lilla vän..." är mycket fina<br /><br />Jag tycker på sätt och vis att många stora författare upprepar sig. Det är inget fel i att upprepa sig. Jag ser det som blues ungefär. Ett tema som presenteras, fördjupas en aning och sedan tas om. Små variationer. "Igen, fast annorlunda", som du uttrycker det överst i bloggposten. Jag tror att din bok blir bra.<br /><br />Ulf Lundells "Utanför byggnaden" ifrån cd-skivan Lazarus (2005) gungar förvånansvärt bra i genuin rock och blues tradition och har ett naturligt driv vilket jag tror framförallt är orgelns förtjänst. Texten är politisk trots att den inte alls pratar om höger eller vänster, utan mer om att tillhöra eller stå utanför. Det är en text som handlar om att vara inne i eller utanför byggnaden; en krog i Stockholms innerstad?, kanske också en metafor för hela samhället, det mänskligt skapade. Somliga vill in och upp, andra som redan befinner sig därinne klättrar likt en naken apa (Djungelns Lag i urspårad mänsklig version) upp i trädet (de sociala hierarkierna). Och revolutionen finns där som ett hot eller löfte. Men det är inte där i det politiskt revolutionära Lundell fäster blicken, hans blick sträcker sig mot något utanför samhället...mot utopierna, de ännu icke formulerade.MagnusJnoreply@blogger.com