Friday, September 22, 2017

Tjugoandra september

Jag badade i havet igår. Det var sol men en rätt kall vind. Fast havet var inte så kallt, femton kanske. Jag simmar tre eller fyra dagar i veckan, på Kockum Fritid. Jag är hemma nästan prick fyra varje eftermiddag. Då pratar jag via Skype med min flickvän i Singapore. Jag saknar henne. Jag har skrivit klart en bok, en hybridbok, prosadikter, noveller, dikter, en röd tråd. Jag har rätt kass med pengar. Jag kommer nog att hinna skriva klart romanen i år. Sen har jag en gammal som jag ska fixa till. Snart börjar skrivarkursen jag ska hålla. Jag hoppas att jag ska kunna bada i oktober. På söndag ska jag nog se Landskrona BoIS, med Windy, vi såg Niels Jensen på Victoria förra helgen, det var märkligt och bra, tonår tillbaka och fördjupade, underhållande allvar, som jag alltid försöker syssla med. Jag vill verkligen ha ut den här boken som jag skickat till två förlag, i år, vi får se. Jag tycker att den följer en röd tråd, eller tre, men ändå en. Jag tycker att den håller ihop. På måndag åker jag till Stockholm. Jag ska läsa med Megafon/Den Blinde Argus-gänget på Stockholms Stadsbibliotek (18.00 för den som är intresserad, jag är ganska säker på att det är gratis, men det kostar lite att använda huvudet). Det ska bli kul. Mest tänker jag på mina döttrar och min flickvän, på hur konstigt och självklart det är att prata via Skype, jag hade aldrig gjort det innan hon flyttade till Singapore, jag är så gammalmodig i gamla kläder, att vara så nära och fjärran. Att inte kunna röra. Det var verkligen härligt att bada i Öresund igår. Min yngsta dotter har börjat på en konstkurs, det gläder mej, vi cyklar till Chokladfabriken varje tisdag. Sen sitter jag på Ölis mellan fyra och fem, medan hon skapar. Om du vill köpa några av mina böcker kan vi bestämma träff där.


Tuesday, September 19, 2017

hösten

när du ser när de sänker sej
när du är där de sjunkna har sjunkit
kan du några bra poplåtar då
jag träffade Klara på perrongen
hon har skjutit sej
hon har blågröna vener
kan du några bra poplåtar då
jag pratar om väder
jag pratar om människor utan värme eller kläder
när du är där det sänker sej
när Klara hulkar i natten
jag försöker alltid skriva sången
hur det reser sej en staty
jag ligger under tågen
hon har inga vänner
hon har vänner långt härifrån
det är vatten
det är vatten
det är några av dina spänn
det är natten som blir svart om natten
kan du några bra poplåtar då


Wednesday, September 13, 2017

Världen

djuren rymmer från cirkusen
du ligger under stolen
försöker gömma dej där
en jättegammal fågel
märker hur rädd du är
det fräter i jorden från solen
måsarna attackerar borden
alla korvbröd som lämnats där
du ligger som ett foster under stolen
du kommer inte ihåg
en jättegammal fågel säger:
"kommer du ihåg"
då minns du allt vi brände



Tuesday, September 12, 2017

Kulturnatt i LA 13/10

Fredagen den trettonde oktober är det Kulturnatt i Landskrona. Då ska jag vara hos Soffan, hennes galleri, Björnes galleri. Om det blir bra läge ska jag läsa några dikter. Annars sitter jag bara och snackar och säljer böcker och bjuder på vin. Björnes galleri startades av Soffans pappa, många av hans grejor finns där. De är ofta fantastiska. Det är folklig underground i Landskrona. Utan att fråga någon om lov. Välkomna!

Orsa

bland alla kassettbanden
jag är från en annan tid
någon blinkar från ett fönster
någon är vaken i natt
jag är från en annan tid
som det jag skriver på mina händer
någon blinkar från ett fönster
jag lyssnar bara på musik
jag längtar efter att åka skidor
någon blinkar, jag hör ett skrik
det är stopp i min hjärnas mosaik
det rinner åt alla håll
bland alla kassettbanden
vi cyklade vilse i Halland
något blinkar, jag hör ett skrik
jag vill bara åka skidor
jag vill basta med henne i Orsa
det rinner åt alla håll
alla människorna som dör
och jag och min freestyle som surrar
alla mina blandband
jag vill sitta i köket i Orsa
jag vill vara i hennes land

Sunday, September 10, 2017

Hans Alfredson

Jag kan bara säga att när jag skrev Och fortsätta vidare bort utgick jag mycket från rörelseidkare Malte Lindeman på Kiviks marknad och filmen Den enfaldige mördaren. Sen finns det en massa annat också. Jag kände inte Hasse Alfredson, men han verkade vara en bra människa. Han var 86 år. Många dör då. Men det är ändå väldigt sorgligt. Jag minns bussresorna med hockeylaget när vi lyssnade på Lindeman och Iron Maiden. Det är lekfullheten och humorn, humanismen, engagemanget, och inte minst svärtan. Det är Äppelkriget. Det är värdigheten och omtanken. Tack så mycket.

Tuesday, September 05, 2017

Förbjuda tiggeri

De rika får ont i magen, känner sej illa berörda av tiggarna. Det är så jobbigt att gå förbi utanför affären. Du får lite ont i magen medan oxfilén ruttnar i din mage, medan din ruttnande hjärna ruttnar. Så vi måste förbjuda, för tiggarnas skull. Vi måste sätta press på Rumänien och Bulgarien. Kan man inte göra det ändå, med tillåtet tiggeri. Medan ni tigger om skattelättnader. Hycklare. Vellinge. Och Moderaterna. Och Sverigedemokraterna. Hatarna. Egoisterna. Ni utan empati. Och Torkild Strandberg i Landskrona, givetvis. Jag skulle vilja förbjuda själviskhet och dumhet, snålhet. Du behöver ju inte ge, och det gör du ju inte ändå. Du bara fortsätter gå. Snålhetens väg. Utan att se det väsentliga i att vara människa. Slirar runt i kyrkan någon gång, och tycker att Jesus är en prima kille.

Friday, September 01, 2017

Septembers första rapport

Klipper septemberbadet första dagen. Jag brukar klippa oktoberbadet också. Men vattnet har ju inte blivit uppvärmt i år. Vi får se. Det får gärna bita, men inte vara en plåga. Det var en vacker dag idag. I dessa konstiga dagar. Anna övernattar hos kompis. Då äter Elsa och jag alltid sushi. Hon är bra, sushikvinnan på Järnvägsgatan i Limhamn. När vi bodde på Järnvägsgatan. Det var en annan tid, vi flyttade därifrån för tio år sedan, just idag, Anna var två månader. Till radhuset. Vi hade haft våra kriser och tagit oss igenom dem. Sen blev det ändå som det blev. Man kan verkligen glida isär. Man kan kämpa för att inte göra det, eller att åtrån försvinner. Men vi hade inte den kraften, igen. Men jag vill säga att vi genomgick en lycklig skilsmässa. Jag är samma men en annan. Och jag längtar efter ett septemberhögtryck. Jag längtar efter att denna oro ska försvinna, så att jag vågar flyga till Singapore. De har två pooler där hon bor. Frukostbuffé. Det får gärna bita, men inte vara en plåga. Det är tio år sedan vi flyttade till radhuset där det fanns en råtta, vindruvorna som ramlade mot marken. Sen försvann den. Jag är en lycklig man med en faiblesse för spleen och sentimentalitet. Det blir så när man skriver böcker med många egna och andra näras erfarenheter, man lever en del i då. Men jag saknar inget, jag ångrar några grejor, när jag svikit andra. Men för övrigt tittar jag framåt. Det får gärna bita, det är jag van vid, men inte vara en plåga.