Saturday, December 31, 2016

årets (framvärkta) ...

smärta 1: alla ni som dog, Prince, Olle, Bowie, Cohen, Bodil Malmsten, jag orkar inte räkna upp alla, det gör mej inte så ledsen, men det är en saknad, hos flera fanns ju mycket kvar att göra
film: Min pappa Toni Erdmann (så roligt och allvarligt, och jag med min kissnoja, satt fastskruvad i två timmar och tjugo minuter, längtar till nästa gång jag ska se den)
sjö att ro i: Nossen
sjö att vara på bastuflotte i: Nossen
skiva från Australien: Skeleton tree, Nick Cave
skiva från Kanada: You want it darker, Leonard Cohen
skiva från Norrland: Kvinnor och barn, Frida Hyvönen
låt: Fredag morgon, Frida Hyvönen
show 1: Litteratur och musik på LA-Karnevalen
show 2: Släppfest för Jag letar efter halsband med Petra Mölstad, L.T. Fisk, Thomas C Ericsson och Bengt Wedding (och jag) hos Poeten på hörnet i Malmö
ångest på svtplay: Bron 2
ångest igen på svtplay: inledningen på helikopten i Midnattssol (som annars var sådär)
teveserie: Happy Valley, säsong 1
stipendietack 1: Svenska Akademien
stipendietack 2: Den Blinde Argus
smärtsam kärlek: längdåkning
ahaupplevelse: åka tåg i Dalarna, alla klassiska nortnamn, Leksand, Rättvik, Mora, och Orsa där ett gammalt värdigt stadshotell hade pangade doror och kartonger för fönsterna, ovärdigt flyktingboende
frid: paddla kajak i Brunnsviken
badsemester: Le Grande Motte
chilenska bok: Filmberätterskan, Hernan Rivera Letelier
italienska bok, Min fantastiska väninna, Elena Ferrante
novellsamling: Handbok för städerskor, Lucia Berlin
bra debut (skiva från Norrland 2): Nere och ute i AC län, Olov Antonsson
otippade: min diktsamling jag letar efter halsband, poesidebut som fyrtiosjuåring
smärta 2: läget i världen, i Europa, USA, Syrien och överallt, Sverige
saknad: källkritik, fakta, sanning, solidaritet
kärlek: när vi tar oss längre ut än de andra, bara simmar och simmar och kisar mot strandkanten, parasoler, uppblåsbara lekasaker och vi simmar och simmar och där är en tommare strandremsa, där springer hundarna, där ligger vi i sanden och bara ligger och just nu, att leva just nu och tycka att det är bäst, trots allt (och roddbåten och bastuflotten)

Thursday, December 22, 2016

Singapore

Jag brukade köpa ost och speciella kex och marmelader. Jag brukade gå bakom råttorna.
Mina föräldrars magar är äldre nu.
Jag kanske måste åka till Singapore. Det är en spännande idé. Att andas konstgjord snö bland döda tigrar. Att åka hissen upp till himlen, att tro att sådant går.
Hur du cyklar genom januarinatten. Hur du tror att månen är en ost.
Jag kanske måste åka till Singapore, äta räkor i China Town. Bada i det skitiga vattnet. Tänka: men det är väl sjyst här, det ska ju vara så klart vatten.
Men så kommer rädslan, hur flygplanets golv är ett hål i luften.
Min terapeut har berättat: ångest för att ha ångest. Är den vanligaste ångesten. Den som så tydligt värker, den som inte finns. Den som bara känns.
När svärdet i den tunna tråden hugger, är jag aldrig där.
Jag brukade köpa ostar som luktade så härligt. Jag brukade se min mammas ögon. Jag brukade vara glad. Jag brukade se hennes ögon glada.
När svärdet i den tunna tråden hugger, har jag alltid lyckats vara någon annan.
Och nu ska jag kanske till Singapore. Jag måste ha fukten. Det räcker inte med hösten. Det räcker inte med regnet. Det är inte nog med den mjuka sängen.
När svärdet håller på att falla.
Hej! Osten har en känsla av att åldras. Att bli godare då. Livet har en förmåga att hoppa, du minns väl skutten nu, över och under och gräv dej ner, upp till ytan och allt du ser.
Jag kan lika gärna dö i Asien. Eller på vägen dit. Det handlar om att aldrig få välja. Det handlar om att inte få komma hit.
Jag köper böcker till mina föräldrar. Om spanska inbördeskriget. Jag läste Hemingway när jag var femton, men pappa sjöng Dan Andersson. Vi lyssnade på Fred Åkerström. Balladen om Joe Hill.
Jag kanske måste åka till Singapore. Jag vill hålla kärleken vid liv.
Jag drömmer mardrömmar om att flyga.
Utanför skolan på sjuttiotalet letade vi efter fimpar, en gammal kompis och jag. Vi var barn då. Jag var ett barn när jag blundade och cyklade. När jag körde in i en Mercedes. ”Vet du vad den kostar”, skrek en man med omaka strumpor, ”jag ska döda dej!”
I Thailand råder diktatur. I Singapore lever utrotningshotade djur. I bur. Jag kanske måste åka dit.
Fattar du!
Det är jul igen. Jag kan inte köpa dessa goda ostar. Mina föräldrar har ont i magen. Det som fanns försvinner.


Längtar alltid till San Francisco

Det är rätt härligt med den här gråheten och vinden som inte är så superhård. Det är härligt att cykla då. Det är härligt att cykla genom gässen på väg till Kockum Fritid. Att simma. Att dyka efter åtta längder och efter varje nolla. Jag vet. Det är mumbojumbo. Men jag kan inte lyssna på musik när jag simmar. Jag hänger upp mej på andra saker. Tvåhundra meter och nollor. Tre eller fyra dagar i veckan, ibland fem, simmar jag. Det är alltid ett motstånd först. Jag säger: "Ja ja, men simma bara femhundra då (tjugo längder), men då har jag kommit in i flowet. Att älska vattnet. Att längta efter 32, att få dyka då.
Sen lyssnar jag på Nico.
Sen skriver jag på romanen. Kanske en diktsamling till hösten också.
Och kanske Thomas och mitt projekt. Vi kommer väl att samarbeta tills döden. Det är konstigt. Vi är inte: exakt, "ja, just så." Vi kommer inte från samma plats. Men ändå gör vi det. Ändå är vi samma, saker måste göras. Inte bara snack.
Det är givetvis så att jag skriver bättre än Thomas (vad han än tror, och han skriver inte dåligt), cut to the chase, att han fotar tusen gånger bättre än jag. Det finns en friktion. Annars kan det kvitta. Annars föds inget nytt.
Det är rätt härligt med den här gråheten och längtan efter någon man vet kommer med flyget ikväll.
Det är rätt härligt att vara på treornas julfest. Det är skönt att hon snart fyller fjorton, min äldsta dotter, Elsa, att vi gör frågesporten tillsammans, kommer sexa. När hon ler. När hon var min lilla flicka.
Jag tycker att det finns färg i gråheten. Jag tycker att det finns glädje i de mörka böckerna och sångerna.
Jag tycker att det är fegt att bara behandla lycka. Feelgood får mej att må dåligt.
Nu yssnar jag på Nico.

Tuesday, December 20, 2016

Peps

Vi brukade åka till Ven i juli under några år på 90-talet, när Peps spelade med Fjellis och Bosse Skoglund på en krog. Det var mest blues. Vi tältade och kastade frisbee och lite andra grejor. Det fanns ingen bankomat på ön. Det var då Pink tog färjan til LA för att hämta pengar. Det var då han träffade en stockholmare på vägen tillbaka. Som frågade om Gipsön. "Vad är den gjord av?" "Plywood", sa Pink. "Men varför är den vit?" "Dom har målat den." Den historien har jag berättat många gånger. Det var djupare dalar och kanske högre toppar på den tiden. Det var fattigt. Det var som att vi måste höja glädjen extramycket när den väl kom. Det var drömmar som inte slog in. På det viset är det mesta sej likt. Men det gjorde ondare då. Och jag är nog nöjdare nu, lugnare. Men Peps fyller 70 och han är för alltid en av de största och viktigaste. Jag minns dagarna i lägenheten på Öresundsgatan. När jag blev författare på riktigt. När Spelar för livet just hade kommit. Hur jag bara lyssnade på den och Leonard Cohen. Upplevde min första besatthet i att måste skriva, måste berätta, och att jag nästan kunde det.


Monday, December 19, 2016

En bok om året

Jag skriver om Limhamn och Rom. Det är mest det. Och om Möllevången i det sena 80-talet när det inte fanns några caféer, bara sunkkrogar och grillad kyckling om man hade tur, bög- och horscenen. När de tog fram pistolerna när man skulle handla. Jag skriver om andra sidan av järnvägsstationen i Rom, pizza på ett annat sätt. Och om ett kallt hotellrum och ett dyrare med heltäckningsmattor. Jag skriver om en tjej och en kille och om Asterix och Obelix och hur tiden och byggnaden svindlade, Colloseum, gladiatorerna, Fontana di Trevi, Harrys bar och dyra gin och tonics. Jag skriver om en sorts överväldigande, och ett flygande och ett störtande. Det blir nästa års bok. En bok om året, annars är jag en sopa.

Sunday, December 18, 2016

Minisemester i Malmö

Vi cyklade till hotellet. Hunden var med. Vi checkade in. Det var i Malmö. Det var första gången jag bott på hotell i min hemstad. Det var på sjuttonde våningen. Det var högljudd after work i lobbyn. Hunden hade fått en jättestor matskål och en mindre för vatten. Och en sorts hundsäng. Vi lämnade henne där. Och den där hissen igen, neråt. Det var längesen jag åkte den, 90-talet när vi hängde i hotellbarer då och då. Men i fredags. Vi gick til La Barca. Turist i hemstaden. Det var skönt. Hotellfrukost och badkar. Det var skönt. Sen en skånsk stilla decembercykeltur tillbaka till verkligheten.

Sunday, December 11, 2016

Ägget är löst


Det känns ändå skönt. Det är ändå lite tradigt. Det var ganska dött i LA-City denna söndagseftermiddag. Men Thomas och jag är tuppar som värper ägg. Det är ändå ganska kul. Alla som köpt min nya bok och gamla böcker, tidlösa. Tack för det. Fast jag har varit under skosulorna ibland, så hoppas jag ju att jag är bra, eller intressant, att folk ska uppskatta det jag sysslar med, att de ska komma och krama mej med hundralapparna i hand. Men det är ändå rätt kul. Så fint vi hade det hos Poeten på hörnet i onsdags. Att alla ville vara där. Hur känslan alltid är när jag kommer till Borstahusen. Hur glad jag är för att Pumphuset blev till. Hur man ser havet genom fönstret bakom tavlorna. Men det är ändå lite tradigt. Det är som med barnen. Man berömmer dem tio gånger men det enda som gnager i dem är det man sa som var negativt. Men det är ju skönt. Boken har nästan betalt sej på mindre än en vecka. Resten är bonus. Som att Thomas och jag försiktigt täljde en liten barkbåt på den nästan tomma bokhandeln igår, känner efter om den kan flyta. Om ägget håller eller är löst. Ett jävligt coolt projekt. För er som är intresserade av kvalitet bland skorpsmulorna. (Beställ vilken som helst av mina böcker genom att skicka ett mejl till jb23@spray.se, den senaste kostar hundra plus tjugosex i porto, bonusböcker kan alltid diskuteras).

Thursday, December 08, 2016

Pumphuset och Akademibokhandeln

Jag hade kanske skrivit böcker om jag kommit från någon annanstans. Men nu gör jag inte det. Jag kommer från Landskrona och Borstahusen. Jag bor i Malmö och det formar mej också. Men jag återkommer alltid till Landskrona.
Igår släppte jag min nya bok i Malmö. Då var en musiker och, ja, faktiskt en trollkarl från Landskrona där, L.T. Fisk. Och den fantastiska Petra Mölstad. De framträdde också. Plus en härlig man från Vimmerby, Thomas C Ericsson som ständigt ger sej iväg för att sprida den goda litteraturen, som alltid kommer underifrån.
För det är från där vi verkar. Underifrån. Vi gör vår grej, vår viktiga grej, vi spekulerar inte, vi tänker inte pengar, vi gör vår grej, men givetvis måste vi överleva. Vi ger er litteratur och kultur som ni önskar fast att ni inte vet det.
Och vi är bra, väldigt bra.
Och det kan väl vara värt någon hundring, eller?
Thomas H Johnsson är en annan sådan figur. Vi har gjort fyra böcker tillsammans. Jag är väldigt stolt över alla.
Imorgon lördag släpper jag min diktsamling jag letar efter halsband på Pumphuset i Borstahusen, Landskrona. Thomas kommer att vara där med vår bok från tidigare i år En sista blues från Landskrona, och flera av mina äldre böcker som ofta rör sej i LA (deckare och släkthistorier).
På söndag finns vi på Akademibokhandeln.
Kom och köp någon bok, vetja, eller bara snacka lite.
Pumphuset lördag 12-16.
Akademibokhandeln söndag 13-15.

Wednesday, December 07, 2016

Släppfest idag!

Jag får säga att det varit några jobbiga veckor med inbrott i lägenheten och förkylning. Men idag är det onsdag och idag ska jag letar efter halsband släppas. Det sker på Poeten på hörnet, Södra förstadsgatan 65 B i Malmö, 19.00.
Petra Mölstad läser dikter.
L.T. Fisk spelar och sjunger.
Thomas C Ericsson läser till gitarrkomp, ur Bokstäverna som också släppts i dagarna på samma förlag: Bokförlaget Megafon som är starkt sammanknippat med Den Blinde Argus.
Jag drar också några dikter från boken.
Det bjuds på vin och underhållning, gratis, alltså. Men ta gärna med pengar till att köpa en eller flera böcker (jag erbjuder även några äldre titlar så att du kan komplettera ditt Jonas Bergh-bibliotek). Betala gärna med kontanter men Swish går också bra.
Hjärtligt välkommen!