Tuesday, July 30, 2019

Att vara fattig

Att vara fattig. Att vara ledsen. Att vara orolig. Att vara desperat.
Jag märker försent att jag kör över glassplitter efter festprissarnas hamnfestival i Limhamn.
Det enda jag tänker, nej! inte punka nu också.
Jag har en del mat, efter hjälp från en vän. Men jag har inget för extrautgifter.
Sanningen är att jag har bara skulder.
Jag träffar människor som är snälla och trevliga. Vi har intressanta samtal. Jag får höra att det är fantastiskt vad jag åstadkommit, ibland. Sjutton böcker. Redaktör för flera antologier, hundratals tidningsartiklar.
Sanningen är att jag har bara skulder.
Jag har inte levt ett perfekt liv.
Men att jag skulle hamna här.
Det trodde jag aldrig.


Friday, July 19, 2019

Femtio år, vid fiskehoddorna.

Jag fyller femtio på tisdag. Det känns lite konstigt. Visst är jag något sliten, men ung, tänker jag.
Jag har hängt vid de där fiskehoddorna mellan småbåtshamnen i Limhamn och Sibbarps kallbadhus i tjugofem år. Suttit på någon av bänkarna, läst och skrivit.
Jag har inte mycket pengar för tillfället. Egentligen hade jag tänkt ordna en stor fest, men det funkar inte. Jag har inte råd, helt enkelt.
Så på tisdag kommer jag att sitta på någon av bänkarna vid de där hoddorna, ha picknick. De som vill komma är välkomna. Från klockan sex sådär.




Thursday, July 11, 2019

Del av samlingsrecension

Bengt Eriksson har recenserat en hel del av mina böcker.  Han är rätt karg och kunnig i sin stil. Han var med och startade musiktidskriften Schlager som jag brukade läsa på Gullstrandsskolans bibliotek. Jag har kvar några snodda ex därifrån som jag läser då och då. Bengt Eriksson och jag bodde ganska nära varandra i Vollsjö under lite mer än ett år, men vi träffade aldrig varandra, vad jag minns.

"Jonas Bergh skriver på och kring krimigränsen, någon gång en deckare och alltid noir = ett slags krimi. Stämningsläge: från grått till svart. Det gäller såväl berättandet som Berghs personliga skriftspråk, en egen stilistik han mejslat ut under tjugo års författande.
'Uppför backen baklänges' (Recito), består av två kortromaner. Den ena, 'Jag höll hans hand när han dog', handlar om Kid, en tuff tjej i ett Limhamn som också finns, och den andra, 'Balladen till min bror', om bröderna Plura och Carla (?!) från 'det skogiga Skåne'.
Bergh ser personerna i ögonen när han skriver. Författaren och hans personer – ja, människor – befinner sig på samma mark- och gatunivå."
Bengt Eriksson, Ystads Allehanda


Tuesday, July 02, 2019

Etiketter

Jag är rätt trött på författare som ska positionera sej. Antingen med att vara sådär Camilla Läckbergiga, som är stolta över att de bara vill underhålla och tjäna pengar. Eller de rättrådiga som måste kalla sej arbetarförfattare. Som att de är lite bättre och duktigare då, lite finare. Jag har svårt med etiketter. Jag har svårt med människor som diskuterar vad som är punk och inte punk. Ja, jag har svårt för regler. Jag har svårt med människor som måste berätta hur duktiga de är för att de är ödmjuka. Sådana människor har jag svårt att lita på. Jag vill också underhålla. Jag har varit politisk sen jag var fjorton. Alla jobb jag har haft har varit sk arbetarjobb, städare, lagerarbetare, vårdare. Men jag tycker att det är ett koketterande i att kalla sej arbetarförfattare. Precis som jag tycker genuint illa om när pressen etiketterar en del som invandrarförfattare. I Malmö kallas jag Malmöförfattare och i Landskrona för Landskronaförfattare. Varför hålla på med sådan simpel smörja. Skriva folk på näsan. I min yrkesroll är jag bara en simpel och fattig författare. Jag har skrivit ganska mycket om underklassen, den tycker jag är intressant, eller människorna, det är de som intresserar mej. Jag har skrivit om rikare människor också. Men poängen är att resten får man ta reda på genom att läsa mina böcker, och bestämma själv. Sen kan man skriva sej själv på näsan, eller någon annan. Exakt vad man vill. Jag vill inte etikettera mej och berätta för andra vad jag sysslar med, det får andra göra (och det har rätt många gjort genom åren). Det måste finnas en frihet och en tolkningsmöjlighet för alla.