Bloggkontinuitet

Vi sov i en liten stuga på Ven, lyssnade på radio och åt knäckemackor med skinkost. Filmjölk med kiwi. En cykel med barnsadel och en cykel med en barncykel fastsatt baktill. Och backar man susade nerför och backar man travade uppför.
Norreborgs vågor har alltid tilltalat mej.

En sverigedamokrat skickar mejl till mej då och då. Massmejl som går ut till medier i hela Sverige och en del till Danmark, och till mej. Korkade mejl med lättköpta poänger om invandring.

Mycket är en fråga om människors inställning: Anser du dej vara mer värd än andra? Är du tacksam för vad du har? Tycker du att du redan vid födseln var värd den guldsked du hade i munnen? Tycker du att den som föddes i total misär (en stor del av den skapad av ditt välstånd) får skylla sej själv?

Jag håller på att slutföra två böcker som inte så lätt låter sej slutföras. Mina tankar är någon annanstans. Tre personer hemma har sommarlov, och jag försöker mixa jobb med ledigt. Svårt att hitta kontinuiteten då. När man får börja om varenda gång. Två dagars arbete tar en vecka. Men nu ser jag ljuset.

I slutet av augusti ska jag göra tvbå olika framträdanden. I gamla Lerberget för tredje gången, poesikvällarna bland tända ljus och en ganska hög medelålder hos publiken. Sen Folkfesten i Landskrona med en förhållandevis ung och kulturellt blandad pubklik. En timme i Lerberget och tio minuter i LA. Vad säger det? Ingenting.