Thursday, November 30, 2017

Mats Rådberg och Rankarna (!)

Jag fick musik in i mitt liv som väldigt liten. Simon and Garfunkel, Beatles, men också Dan Andersson, Fred Åkerström som sjöng Ruben Nilsson, Den odödliga hästen. Det var mest pappa som introducerade. Barbro Hörberg någonstans. Och jag halkade in i Lasse Berghagen, och jag lyssnade på radio, jag var fortfarande bara sex eller sju. När jag fick höra Den vita duvan med Mats Rådberg. Jag tyckte att den var så vacker.
Sen gick jag vidare ganska tidigt till annan musik (det blev Sweet och punk och progg). Men jag fick en introduktion. Den är jag väldigt tacksam för. Jag blev intresserad. Och jag vandrade vidare.
Sen har jag prånglat ut musik till mina egna barn, mest till Elsa, Hasse Kvinnaböske, Di Leva, Ebba Grön, Kajsa och Malena. Det är ett sätt att berätta om sej själv för sina barn, och kanske inspirera. Och att jag alltid lyssnar på Da Capo när jag lagar mat.
Jag lyssnar på Snedtänkt med Kalle Lind, den enda podd jag lyssnar på. Och de nämner Mats Rådberg. Och jag tänker på Den vita duvan för första gången på länge, tyvärr finns den inte i den version som jag lyssnade på, som jag minns som mer smäktande. Fast minnet, minnet, det är en fin låt.

No comments: