Tiderna förändras

Jag gick i Landskrona i söndags, fick blåsor på två tår.
Jag kom via Ramlösa, Borstahusen och Glumslöv.
Windy fyllde fyrtio, festen var i lördags.
Egentligen fyllde han på söndagen, vi firade med BoIS segermatch mot ett Sirius som var undermåligt.

Människor blir äldre. Och den förbannade allergin. Men man måste orka.
Janne Rantalas och hans medregissörs film hade premiär i måndags. Den ska man se. Den handlar om ett gäng män som livet inte varit snällt mot alltid. Dom har väl inte varit snälla mot sej själva heller. Den är ändå hoppfull, och ofta rolig. Medborgaren, heter den. Om jag fattade allt rätt kommer den att sändas i svt så småningom, håll ögonen öppna.

Jag börjar bli solbränd. Jag är ändå alltid trött. Jag borde sova nu.
Imorgon är en ny dag. Lämna på dagis. Jobba. Simma. Kanske grilla en fläskfilé. Johhannas brors kommer med gravid sambo på besök.
Är det såhär en blogg ska se ut?

Jag gick genom Landskrona ner till vattentornet, många människor ute, dom såg inte rädda ut.
Jag träffade en kille som hette Klas, vi missade båda bussen ut till IP. Vi gick genom dom "farliga" kvarteren, där lekte barnen i solen.
Jag saknar min stad.
Jag saknar kolonistugan.
Jag saknar kunskapens äpple.
Jag är allergisk mot äpplen.
Jag är nog en fundamental kristen.