det är bara floskler om du inte förstår, jag nickar, i en annan yngre tid hade jag fnyst, "man måste vara liten för att vara stor", jo, jag är fyrtiofyra, jo, det stämmer, och det är detta med den allvarlige unge mannen som var jag, som var mycket roligare också, som sa tänkte gjorde: skit i det, "man måste vara fattig för att vara rik", det var för svårt att förstå, det kändes så enkelt, och jag var för dum, nu går jag distanserad genom livet och tar minsta lilla grussmula på allvar, och jag ska välja i affären och barnen får gratis bananer och det är det som gör barnen tjocka, alla gratis bananer, som att de inte kan vara chipsen eller läsken, nä, för de är ju inräknade, inplanerade i kaloriintaget, det är det vi inte kan hantera, gratis bananer till barnen, det är klart att vi måste proppa barnen fulla med bananer då, det är klart att barnen blir tjocka, och jag är vuxen och får inga gratis bananer, jag måste äta något annat, det är inte mitt fel, skyll på Malmborgs, det är ju dessutom de som säljer chipset och godiset och läsken, "but anyone who´s ever had a heart, wouldn´t turn around and break it", men jag ska vara förnuftig och det är inte världen som faller ner, det är ett regn som faller ner, men det faller ner, men jag ska välja mellan pålägg och jag lägger på all världens tyngd och egentligen har ingenting hänt, allting, men jag cyklade i regnet och det är olika varje gång, det är en av tre variationer, olika i varje sekvens, men lika, kyla, stress eller lugn, att bara regna med ner, falla mjukt ner och plaska stilla, fyllas av vatten och allt blir stilla, i huvudet, det blir för en stund stilla och lugnt i huvudet, "och när jag slutar tänka, börjar jag förstå, att gud inte bryr sej om hur rakt vi kan gå", jag längtar varje dag efter att bada i havet med min dotter, när badandet inte är så jävla allvarligt eller religiöst, när badandet bara är skönt roligt och renande. Okonstlat.