Thursday, May 12, 2016

låt inte hissen sänka dej

kan jag inte bara få dö
så att jag slipper leva
jag skiter väl i gässens ungar
jag skiter väl i Kalle på Spången
och ändå älskar jag den sången
jag har bott vid en landsväg
jag har snott ett helt liv
i hela mitt liv
jag skiter väl i solen
kan jag inte bara få dö
jag skiter väl i solen
kan jag inte bara få bli snö
som faller och landar mjukt
kan jag inte bara få dö
get it over with
att slippa skada andra
du vet ju, du vet du vet
att slippa vara polis
vi ska alla den vägen vandra
varför pratar vi aldrig om det
att inte vilja leva
att inte vilja dö
och morfar, jag minns ju bara minnena
och farfar, jag minns ju bara brillorna
dina hårda stränga ramar
hur tänkte du de sista dagarna
när du till slut blev alldeles klar
tänkte du på de andra kusinerna
tänkte du på din fru
tänkte du på potatis och sås
tänkte du på åren som åt och åt
tänkte du på mej
jag hade morotsfärgat hår på din begravning
och en gammal svart kavaj
jag fick aldrig lära känna dej
jag var din sons son
jag minns bara konditoriet
farfar, jag saknar dej så
att jag aldrig fick känna dej
jag vet ju att du var full av historier
jag minns bara konditoriet
och att jag körde dej till Systemet
att du aldrig kramade farmor
att du bara skakade hennes hand
då, på sjukhuset
jag skrev en annan dikt, om det ljusaste ljuset
du var aldrig där
jag minns bara minnena av morfar
i ett helt annat ljus
det är kanske orättvist
jag vet inte om du ville dö
eller bara inte leva
jag minns bara minnena av morfar
i vitt linne och bruna byxor, som en gud
och havet som glimrade då
att vi grävde, att så ett frö
kan jag inte bara få dö
kan jag inte få bli ett vackert minne
kan jag inte få slippa göra
det jag inte vill göra
jag vet, du vill inte höra
du vill vara döv framför din teve
jag satte mej bredvid
du kände inte ens min hand
hur kall och ensam den var
hur duvorna var hungriga på balkongen
Jonas betyder duva
duva betyder fred
du fick aldrig bli den du ville vara
du spillde på min pappa
och jag önskar: jag finge dö!
men det är inte sant
det är ett orättvist sätt att leva
jag är orättvis mot dej
jag tänker bara på morfar
vad är det med generationer
ska det behöva brännas så
som gässens ungar
som fucking jävla Edvard Persson
att bara stå, att sluta gå
att så har vi alltid gjort
då vill jag nog hellre dö då
vi lyssnade på Olle Ljungström igår
min dotter och jag
en gång berättade pappa
hur du ramlade i trappan
du var full
min dotter är tretton år
hon har färgat sitt hår
hon är trulig och svår
vi lyssnade på Olle Ljungström igår
jag minns när vi bodde på landet
hon var så liten då
hon hatade mopederna
”pappa! låter så!”
jag ville inte dö då
jag vill inte dö nu
”men det är bra, det ska vara liv
du får tystnad sen
det ska vara tyst så länge då
det är det sista
instängd i en trång kista”
sen började jag gråta
jag tänker på dej, farfar
din socialdemokratiska kostym
på morfar, frisören, hans slickade frisyr
jag tänker på mina flickor
jag ändrar mej så klart
jag vill inte dö
jag vill vara den sista


No comments: