Monday, March 27, 2006

Dimma överallt i Limhamn

I hamninloppet i Landskrona. Landskrona heter så, för att staden var tänkt som huvudstad en gång, Landets krona. Hamninloppet, den naturliga hamnen, det var den som var så bra, och ön där utanför, hundra meter kanske, Gråen. Det var så bra befästningsmässigt i den gamla tiden, när människor också ständigt stridade.

I alla fall. Jag är förkyld som fan och det är sju grader varmt utanför, men dimma. I morgon snöar det väl igen. Vem kan klandra en deprission i dessa dagar, att han knackar på din tunna dörr.

I alla fall. En mycket rolig historia var när vi bodde på Bernes camping på Ven och Peps och Fjellis och Bosse Skoglund spelade flera kvällar i rad. Så tog pengarna slut, som vanligt. Men Pink hade stålar hemma, det fanns ingen bankomat på Ven då, det är nästan tio år sen.

I alla fall. Det finns en ö som är liksom sammanbyggd med Gråen i Landskronas hamninlopp, inte så naturligt. Ön heter Gipsön och är avfall från Supras storhetsdagar. Ön är vit.

I alla fall. Pink tog färjan tillbaka för att hämta pengar och gå på Systemet, han skulle sen låna ut pengar till flera av oss, när han kom tillbaka till Ven.
På färjan träffade han en stockholmare, en turist. Dom stod och småpratade lite och så dök Gipsön upp i synfältet, vit och ganska väldig.
"Vad är det", frågade stockholmaren.
"Det är Gipsön", svarade Pink.
"Gipsön, vad är den gjord av?"
Då undrade Pink hur dum en människa egentligen kan vara.
"Den är gjord av plywood", svarade han, varpå stockholmaren kliade sej i huvudet som var ett stort hål.
"Men varför är den vit då", undrade han.
"Dom har målat den", sa Pink.

9 comments:

l.t. fisk said...

Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha. Det var skönt att skratta för en gång skull på det här jobbet. Mycket roligt, min vän. Mycket roligt. Landskronahumor. Plywood, ha, ha, ha, ha.

Anonymous said...

Landskronahumor? Ja, det är kanske så det är, jag har misslyckats flera gånger med att förstå hur rolig den här historien är. Men det är kanske så, Landskronahumor, helt enkelt.
Som i mina böcker ibland, när jag tror att jag är rolig, så tycker många bara att det är hopplöst och sorgligt.
Nå ja, det känns som att jag skrivit om det tidigare.
Kul att du fick skratta på jobbet, i alla fall.
För övrigt tycker jag ju att flera av dina sånger är roliga (och sorgliga) som den om kvantitet och kvalitet, eller den om att cykla uppför trädet.

Anonymous said...

Fan också, jag har alltså misslyckats med att få andra att förstå hur rolig historien är, så ska det vara.

l.t. fisk said...

Ja. Jag förstod. Men det måste vara fler som tycker det är roligt. Det är ju hysteriskt. Bara att komma på att säga plywood är ohyggligt roligt, faktiskt. Plywood är så roligt i sig självt.

Den ena där, med att cykla upp för trädet är faktiskt sant. Det har jag försökt mig på, varpå jag troligen slog upp ena pungkulan så att vänsterpåsen blev tom och som jag sedermera fick plocka ner igen via operation.

Det där med knäckebröd i gummistövlar, det hörde jag när jag var liten. Det eller kol skulle vara bra mot grävlingar. Jag var maniskt rädd för grävlingar och funderade många gånger på att lägga knäckebröd i skorna när jag var ute i naturen.

l.t. fisk said...

Jag berättade historien på jobbet idag. Och alla skrattade. De tyckte den var väldigt rolig.

Anonymous said...

Det var ju kul. Då föll teorin om att det bara är landskronabor som har humor, skönt.

Anonymous said...

En vit ö i plywood, borde ju en stockholare fatta att det är ett svartbygge, Jonas hade namnsdag igår, vad blev det till middag?

Anonymous said...

Fisksoppa blandat med stekt fläsk med löksås (fast inte på samma tallrik)på Bullen, fast vi tänkte inte på att det var namnsdag förrän vi kom hem och jag hade blivit gratulerad av min mamma på telefonsvararen.

Daniel said...

Jag tyckte inte Sonny Karola var sorglig och tragisk. Det var en berättelse om folk med drömmar, vanligt folk i en vanlig värld. Folk som inte inser det är det synd om, lite grand. För det är folk som bara sett en sida av världen, den minst mänskliga. Rolig, däremot på ett annat sätt än gips-ön grejen. "purple train" var fantastiskt kul, speciellt eftersom min kollega på pågatågstationen pratade om att prince skulle ut på turné igen precis efter jag läst det stycket.

l.t; det var väldigt roligt det där med testikeln, och lite sorgligt. men du har väl fått barn ändå? det är det viktigaste. cykla upp för ett träd... det är väldigt roligt.