Friday, May 17, 2013

Det är i bassängen i duschen eller i bastun på Kockum Fritid. Kort tid i omklädningsrummet. Jag äter mindre och mindre gärna bananerna bland nakna mansrumpor. Det är några särskilda bänkar i parker och vid havet. Igår var det en kort stund i Öresund, tolv grader, lite kyligt. Och det är bland jordgubbsstånden eller biblioteken. Det i stan eller det i Limhamn oftast. Någon gång Bellevue, och Landskrona kanske tio gånger om året, en eller två gånger om året i Lund.
Ja, det var inledningen.
Det är givetvis på cykeln, med musiken.
Men häromdagen var det Limhamnsbibblan. Där känner personalen igen mej. Där trivs jag. Jag är känslig för alkohollukt. Jag är som en, som en, som en som har bra luktsinne. Gammal alkohol, ny alkohol. Och hur ser han ut, jaha, en som har tagit två öl till lunchen, utomhus, för att vädret är så tjusigt. En sliten, en tyst, en tidningsläsare som inte vill lägga pengar på egen tidning, det är två öl, en tidning. Jag vet. Och han den ilskne med alla kläderna, stark alkohol och urin.
Men häromdagen var det Limhamnsbibblan. Där är några äldre kvinnor som pratar väldigt högt. Jag tycker att det är fel på ett bibliotek. I en del frågor är jag benhårt konservativ, reaktionär. Men det ringde. Dolt nummer. Jag gick ut och svarade. Konstantina. Ungefär: "... även du vars lever är nästan återställd, även du vill vi ha med i undersökningen." Riskfaktorer för infektioner vid levercirros. "Ja", sa jag, "jag ställer upp."
Och idag fick jag brevet med information och frågor.
Och ibland är det som när jag stod vid Colosseum, och det var inte de utklädda gladiatorerna. Det var svindel. Det var som att hisna. Att vara så liten i världen i livet i historien.
28. Hur stor del av tiden under de senaste två veckorna har du oroat dig över att aldrig må bättre?
Det vidgar sej det öppnar sej.
Insikt och tacksamhet.
Att mycket sällan sätta sej till doms.


3 comments:

Gabrielle Björnstrand said...

Vad bra du skriver. Lätt och med fina hopp, luckor, övergångar.

Jag ogillar också högljudda trippare på bibliotek. Eller till och med på bussen. Jag är stockkonservativ när det gäller sånt som stör mitt ljuva liv.

Jonas Bergh said...

Tack.
Ibland vet jag inte var gränsen går, hur mycket jag kan kräva att vara ifred i offentligheten.

Gabrielle Björnstrand said...

Kan man ju på bibliotek, begära tystnad, men dessvärre inte på bussar.
Min dröm är gammaldags tågkupéer, där man sitter sex eller fyra, och glor eller läser. En schysst "offentlighet".