Fredagkväll i Limhamn. Kom just hem från Landskrona, har gjort intervjuer inför släppandet av Landskronaboken där jag varit skribent och redaktör. Andra som är med är Jesper Svenbro, Jan Sigurd, Roger Wilson, Katarina Danielsson. Ingvar Karpsten som gav ut en roman på BonnierAlba när det fanns. Det blir en fin bok.
Det finns en kärlek hos mej som blandas med vemod, som endast kommer fram när jag cyklar eller går ute vid vattentornet i Landskrona, en stilla eftermiddag som det var idag, kall men med sol. Thåströms nya skiva i freestylen. Jag köpte en ny freestyle i onsdags, jag är tydligen helt omodern, det var den sista dom hade i affären, men två hundrafemtio spånn var ju billigt, den byter sida själv. Men kärleken till Landskrona, jag gick in på restaurangen Seglarpaviljongen som ligger under vattentornet, ofantligt vacker utsikt, en svenskdansk halvsylta med god mat, friterad spättafilé. dansk flääskesteg. Och cajunkäk. Kocken heter Poul och hans morsa hade nyss läst min nya bok, jag blev bjuden på en dubbel lättöl. Pratade med Pouls farsa, han tycker att det är för jävligt att det inte går färjor till Köpenhamn längre, han ska skriva en bok om slappa kommunpolitiker. Han är åttio och det som förr hette pillemarisk.
På gågatan på väg till Akropolis där jag ska träffa en gammal kompis stöter jag på Patrik Johansson, han blev klar som Landskrona BoIS´nya tränare igår. Ett välkommet namn. Han ska nog kunna ta oss tillbaka till allsvenskan igen. Han tar mej i handen och frågar om jag är nöjd med min nya bok, han har sett mej i Bokbussen. Jag säger välkommen tillbaka till BoIS, vi har väntat på dej. Du kanske inte förstår, men det var en stor stund.
Quit your dayjob är ett band där två av tre kommer från LA, lyssna på dom! Tuffa, roliga, viktiga.
Jag var väldigt full och olycklig när mitt band spelade på pizzerian i Teckomatorp hösten 1992, min tjej hade gjort slut och Henke och jag åkte till Köpenhamn. Jag var mycket full och olycklig när vi började spelningen vid tiotiden. Jag kunde inte stämma gitarren. Det var jag som hade skrivit dom flesta låtarna men jag tyckte att det var kul att säga att Per Gessle eller Ulf Lundell hade skrivit dom, Tomas Ledin. När bonnapubliken önskade en låt av Creedence bad jag dom att fara åt helvete. Så tog den karriären slut.
Dagen efter satt jag på Akropolis när dom just öppnat, skrev inledningen till det som skulle bli min första roman, aldrig utgiven, men en fet och färdig roman.