Terror, idyll och livet som ständigt förändras för kolonister i Malmö och Landskrona
När pappa kom hem från USA och Kanada 1976 hade jag redan börjat spela hockey. Det var jag och min storebror och hans jämngamle kompis, jag var ett år yngre, målvakt, givetvis.
Pappa kom hem från USA och Kanada och vi fick varsin Toronto Maple Leafs-tröja. Jag ville ha den på hockeyn (vi tillhörde IF Lejonet i LA) men skydden fick inte plats, antingen fick arm- och axelskydden ryka, eller magplattan. Jag slängde arm och axel. Det gick bra, inga höga skott från sju- och åttaåringarna den matchen.
Häng med i det här pusslet, eller den krokiga stigen, skärp er, det finns en gyllene tråd i allt jag skriver, allt hör ihop.
I lördags blåste det. Johanna och Ditte har tagit över en kolonilott vid Almvik, utanför inre ringvägen i Malmö. Rakt upp från Limhamn, men så rakt kan man inte cykla när trafiken ska bli smidigare och snabbare med hjälp av citytunneln. Allt går långsammare i den moderna förändrings- och förbättringsvärlden. Fråga bara den som försöker ta ett tåg genom Hallandsåsen.
Detta är inget logistikpolitikiskt inlägg, hur nu ett sånt ser ut.
Detta är historien om att två vuxna människor har ett barn tillsammans. Barnet skiter fullständigt i kolonilotten, hon vill bara leka med Dittes son Niels, och inte ens det, hon vill låna hans dammsugare. Men jag ville se var min fru sökte ett planteringslugn. Jag hade aldrig varit vid kolonilotten, men i lördags cyklade vi dit, zick-zack, medvind, motvind, medvind. Ja, du fattar.
Johanna visade vägen och cyklade snabbare än vad jag brukar göra. 37-38 minuter tog det, sen var vi framme efter att ha passerat Kroksbäck, Nydala, Södertorp och allt vad det heter, allt det man aldrig ser annars. Inga rån.
Ganska nära Lindängens idrottsplats ligger koloniområdet (som alltså inte har några stugor).
I hockeyvärlden i början av åttiotalet cyklade vi alltid hem från träningarna. Cyklade ofta igenom koloniområdet på Larvi, jag var yngst igen , men hängde med när vi plockade äpplen och päron som vi kastade mot stugornas fönster. Som en mobb, som en parad för att ta tillbaka gatorna genom att kasta stenar. Som att knyta slipsen i den bruna uniformen och kasta bensinflaskor mot husen där dom mest kroknästa med svart hår bor. Pöbel är alltid pöbel. Och alltid korkade.
Vi var på Inkonst senare den dagen, när vi torkat bort svetten. Det får jag skriva om en annan dag. Om hur tyst ilskan kan låta när man hör den från en irakisk poet i exil. Hur avslappnad myten kan vara när man hör den från Håkan Sandell eller Kristian Lundberg. Hur intressant det kan vara att för första gången träffa en recensent/kulturskribent som man först läst och tyckt om, sen avskytt (Christer Enander), när han sågat en bok som inte var så mycket som roman, men som också bara kallades berättelse (Så enkelt i solen), hur man, javisst, jag, låtit bli att skicka alla breven jag formulerade. För att sen få två förtfräffliga recensioner för mina två senaste romaner. Att träffa honom och höra Kristian Lundberg säga: "Hallå Jonas, det här är Christer, min livskamrat."
Vi tog tåget till Landskrona på söndagen. Till vår lyxkolonistuga vid citadellet. Frodigt, grönt, och vitt hos päronträdet, och vi grillade inte, köpte en grillad kyckling istället. Och när jag cyklade på den skraltiga cykeln för att köpa mjölk, så slank jag in på Akropolis för en dubbel lättöl och LandskronaPosten, då frågade Apu vad jag trodde om matchen. Vi borde vinna idag, sa jag. Men det gjorde vi inte.
Så, nu gick det snett ändå. Jag hade en tydlig tråd, men jag ser inte den nu. Men om man tittar noga, och använder sin logistiska hjärnhalva, den med den poetiska friheten i, så hittar man nog tillbaka. Ja! Nu såg jag den igen.
24 comments:
Får jag fråga en dum fråga månne; men var det Kristian Lundberg som sa att det här är Crister (Enander) min livskamrat - och vad menade han i så fall med livskamrat. Förlåt en dum fråga. Men man blir lite nyfiken...
J.A.
aka
L.T.
Ja, det var Kristian som sa det. Han skojade. Kristian Lundberg är en fantastiskt rolig människa. Om man nu tycker att den historian är rolig.
Han har fru och barn, Kristian.
Jag tänkte det. Blev nyfiken. Roligt det där med Crister och Kristian. Jag vet ju inte om de läser här på sidan. Men jag träffade Kristian Lundberg första gången på Världspoesidagen i år. Och när han satt där backstage och talade om den gamle Poesigeneralen, lite lagom raljant sådär, så tänkte jag på Crister. Det var lite av samma ton. Ah, jag vet inte. Men jag tänkte i alla fall på Crister, det gjorde jag. Jag kan inte dra ut alla linjer till något sammanhängande. Men något var det.
Det är litet Sverige. Men stort när man inte känner till det.
Som kritiker är dom ju ganska lika emellanåt, en smula obstinata mot det redan tryggt etablerade. Och flera gånger hyllar dom nya författare, samtidigt som dom kan såga en debutant (vilket kan vara ovanligt inom kritikikerkåren). Varken Ernst Brunner eller Björn Ranelid lär vara särskilt förtjusta i någon av dom två.
Det litterära Sverige är ju givetvis litet om man jämför med större länder. Samtidigt som det finns enormt många skrivande människor (publicerade och opublicerade) som man inte känner till.
Det är lätt att tro att det handlar om en klubb, jag tror inte det. Jag har inga direkta författarvänner, men jag har ju lärt känna en del under årens lopp.
Jag blev mycket förvånad (och lite besvärad) när både Crister E och Jan Karlsson (två kritiker) kom fram och skakade hand med mej i lördags. Jaha, jag kanske också tillhör den där ankdammen då.
mm. Det är svårt. Men man vet alltid var man har dem, gissar jag. Det vill säga, man har ingen aning. Du är inte bättre än din senaste bok. Alternativt skiva. Kritiker. Ibland är de bra. Ibland mindre bra. Precis som resten av oss. Det känns samtidigt dumt att inte hälsa, eftersom man nu vet om varandra, gissar jag.
Kära läsare (framför allt l.t.)! Det var ju intressant att diskutera recensenter och eventuella ankdammar och eventuella bad däri. Och det är fritt fram att fortsätta med det, men snälla nån! det var ju kolonistandet i alla dess former, våra inställningar till fenomenet som ju så tydligt förändras med åren. Från dom första jordgubbarna i farmors land till tonårens upproriska stenhårda päronhat mot bräckliga fönster, till den vuxna friden, till Ulf Lundell i Vita Bergen, till Carl-Anton, och så vidare till långtidsparkeringen på Skansen i väntan på Lasse.
Måste jag skriva husvagn på era näsor!?
Är det äpplen eller päron? Inspiratörer eller föräldrar? Kolonisatörer och bananrepubliker? Man vet aldrig när du börjar, Jonas. Och inte alltid heller när du slutar. D.v.s.ibland behöver det skrivas på näsan. Här kommer det igen: Husvagn. Alla på en gång: HUSVAGN!
päronhat, vad betyder det?
Jag tror mig veta vad det betyder, tror mig ha upplevt det. Krossat rutor med pallade päron. Hatat fruktträdsodlarna i en intensiv upprorsperiod mellan jordgubbarna och balkonglådorna.
Men kära nån, inte vet jag. Lite fantasi, lite visioner. Och ni, mina trogna kommentatorer, ni gör ert. Jag kanske önskar mej nån artonårig postpostpostpunkare som älskar Avril Lava.... som hatar radhus och husvagnar. Jag har aldrig varit i en husvagn, men en gång i en husbil, husbil är en del, nä, var en del av min dröm.
Daniel är lite med på noterna här. Ni andra verkar vara helt kolonioutbildade. Hela min släkt (långt innan jag föddes) på min pappas sida, har tampats med kolonistandet.
Och, L.T, tack för komplimangen, du är inte helt lätt att klura ut heller. Alltså, komplimang!
Its nice to be important...but it imortant to be nice...
anonymous: Fick du verkligen ihop det där rätt?
Det är ju annars viktigt med (citerade?)visdomsord, tycker jag, att dom sitter där dom ska.
Pure Keto Cleanse It is now thought that the major factor controlling how much you weigh is not your level of physical activity, but how much food you eat in relation to your level of physical activity. If you consume more calories than you burn off, you will gain weight and you will keep it on. Also, your body tends to
black label x esidential approach provides the integral audience for each person to begin to develop an increased understanding of herself, as well as a sense of identity as a healthy person.
Fiber Optic Christmas Tree If you opt for traditional Christmas decorations this year and decide to adorn your tree with Victorian Christmas ornaments, pause and say a quiet word of thanks to the good Prince Consort. Victoria may have been the Queen, but in all things Christmas, Albert was the power behind the throne.
Superior Flux Male Enhancement are extensively available in the market and they are quite capable of handling this type of sexual disorders. Men can take their help and cure themselves easily as per their requirement.
Vibrant Enhanced Keto Adaptation Our bodies adapt themselves to our calorie consumption and physical activity levels. When we begin an exercise regime, our body is required to make several changes to adjust to changing workloads.
ACV Plus
What do you really want from your physical body? My online fitness coaching clients hear this from me all the time
Biovirexagen It is also advisable to read up on the industry and user ratings of various male enhancement pills on the market.
Ketophin BHB France has not strayed very far from it's previous eating patterns. In fact in American Movies and commercials we are constantly making
Ketogeniks Keto the other hand, do not be saddened for some weight gains after several exercises; it may be due to the muscles you build. Remember that muscles are heavier than fatsdue to fats or due to muscles.
Best Women Crossfit Shoes
Now visualize the tension in your entire body; glutes, hamstrings, quads, lower back, abdomen, shoulders, traps
Keto Crush , patients with type 2 Diabetes typically lose less excess body weight after surgery), studies have shown that many ailments linked to obesity are either improved upon
Post a Comment