När du dansar
Nu leker barnen i snön på gården. Dom har en morot med sej till näsa.
Det var bättre förr. När snön kom var det nollgradigt och kramsnö, lätt som en plätt att bygga grottor och gubbar då. Se dom snabbt smälta, bli ledsna och försvinna.
Jag tänker på snögubben som blev kär i kaminen. En vemodig historia.
När Let´s dance kommer i lurarna är det alltid sommar och David Bowie alltid blond och solbränd. Den snyggaste killen på åttiotalet.
När Let´s dance kommer i lurarna cyklar jag lite snabbare, ler inåt och utåt.
Men nu cyklar jag inte så ofta, det förbannade vädret. Det gör mej nerstämd.
Jag simmar mindre också då jag tycker så illa om att åka stadsbuss, ensam. Med andra går det hyfsat.
Tåg vill jag åka ensam.
Tåg är som simning, kontemplation och arbete.
Och tåg är musik.
Och Gnesta-Kalle är död, virtuosen.
Och: Ska nya röster sjunga.
Och: The seabirds.
Och: Naken nerför gatan och En sprucken vas.
Och: Igår tog jag en sällsynt seger i pingis.
4 comments:
Sällsynta pingissegrar är de bästa!
När blir det en pingisroman då..? Eller novell kanske fungerar bättre, nu när det inte är 21 som gäller längre.
Jo, en novell, du har en poäng där. Men det dröjer nog, det är en gillestugesport för mej. Fast det kan man kanske få in.
Så detta är jul
och vad har du gjort
ett år är till ända
och ett nytt ska ta form
Livet snurrar så fort just i den stund vi borde ta oss en ordentlig funderare på vad som egentligen är väsentligt!
Men det verkar som om de flesta köper den farliga myten om jordens ändlösa tillgångar. Det är inte så.
Jag säger bara det ... var rädd om jorden, och dess innevånare.
Pingis é skoj, ingen ploj!
Post a Comment