Deppig december

Det är en grå tung höst som jag cyklar i, som blir en grå tung och regnig vinter och jag tar till mina trötta sista krafter (och det börjar givetvis regna) och min sista kvarvarande gnista (och det är givetvis motvind) och någonstans känner jag: jag har gnistan, jag har kraften, jag vill ju (men vissa nätter jag vaknar i är inte sköna och jag brukar säga till barnen när de är ledsna: "tänk på något bra, tänk på något kul som ska hända, något du kan se fram emot" men det kan vara så jävla svårt att hitta det där ljusa) stråla men strålarna kan träffa brännande farligt och göra ont.