Whatever i valtider i Landskrona och Göteborg och Skurup och ... wherever

Jag är allergiker. Jag är ett fyllo 1997, eller när det nu är. Sånt vet inte fyllon. Det är inte riksdagsval, och hade det varit det så hade jag inte brytt mej vid nån urna, mer vid ett krogbord medan tiden för att lägga rösten som jag blivit av med ran ut.

Traska uppför trapporna vid Masthugget. En gång hade Malin och jag trott att vi skulle leva tillsammans, blivit ledsna om någon sagt motsatsen. Men inte nu. Nu var det slut sen länge. Men hon hade ett studentrum vid Masthugget, vid kyrkan där man kunde se båtarna som dom drog iväg med förr.
Och nån gång var vi väl mer kärvänliga än vad kompisar brukar vara. Och nån gång satt vi med cigaretter och folköl som inte fanns i Malmö och såg båtarna dra iväg med folk som hade samma drömmar som dom som hade samma drömmar förr.

Jag satt i kolonistugan igår. Jag gick dit med larmknappen i handen efter BoIS segermatch mot Assyriska. Ett tråkigare målfyrverkeri har jag sällan sett. En drygare klack finns överallt, men det gör inte BoIS-klacken mindre dryg. På Söder, till exempel. Alla dessa apor som kallar andra för apor. Kom hit så ska jag köra upp en pall willysruttna i era rövhål! Fan, vad ni är trista. Ni svenska idioter som finns överallt, runt om i hela samhället. Jag är så jävla trött på er. Ta varsin stock och en klase bananer och driv iväg till en öde ö och gör upp där! Lämna oss i fred, vi människor som är olika, var och en, som skiter i er jävla fega kärringar som måste primalskrika i grupp vad den dummaste jäveln dikterar. Förstår ni inte att ni är så små så små så små.

Och huliganproblemet är ändå ett av världens absolut minsta problem.

Jag fick en ros utanför Citygross i LA idag. Av en skäggig gammal sosse. Jag vill så gärna känna att det är rätt att vara sosse. Men när jag ser packet som solidariteten fött och gött så blir jag tveksam.
Men jag svänger till vänster och det är bara dimma. Bara dimma åt andra hållet också. Är det mej det är fel på?