You cannot go around the town and have a glass of milk, like normal persons.
You havet to watch your back. All the time! It´s painful.
But it´s the price you have to pay.
This picture was in every spanish paper, and further on to America. Saying that I was a drugaddict, smoking a banana.
You know. When it comes to my family, I get angry. They shouldn´t touch them.
Me and my lovely wife, we had a romantic short vacation at Ven, an island, a secret. But they got her, when she was playing around, joking about her wellshaved body.
That one was okey. But I didn`t like it. It was published in most oft the big swedish papers, and some of the danish, and Germany.
And I talked to the press, got some good stuff.
But then, they published this one:
We got mad, but we calmed down after a while, moved to a small kolonistuga, we made are own garden, walked around The Vallgrav, talking to the sheep and the goats. But then they discovered us again, and our daughter. Our ANGEL.
So that was it, it was the drop that made the cup more than full. We moved again. And now we have been alone for more than a year, walking around windy rainy streets. Very, very alone.
We live in Malmoe, Limhamn. Please come back. We miss you.
L. and F.
18 comments:
Det var minsjäl ett märkligt inlägg. Men roligt.
Hej Jonas,
Ville bara säga att jag köpt er Malmö-bok idag. Jag blev berörd av din text.
Det var bara det..
Ja, jag kände mej lite crazy. Hade fått tag på några foton, och man vill ju göra något speciellt. Det är ju en blogg, inget fotoalbum.
Det var roligt att du blev berörd av Malmöboken.
Jonas! Kan du hjälpa mig? Det gäller Landskrona. Är det långt att gå från stationen till busstationen, om man tillexempel missar bussen? Är det svårt att hitta? Jag vet ingenting om Landskrona.
Ja, det är långt att gå. Men bussar in till centrum går var tionde minut.
Okej då, det gör dom förvisso, och nu ser jag att dom gör det även på julafton, trean och fyran. Fantastiskt. Tack.
Ska du fira jul i Landskrona?
Nej, men det finns resenärer som vill veta, som tydligen ska göra det. Jag sitter och svarar på e-post från kunder, en kund undrade om det var långt att gå från stationen in till centrum. Så ingen jul i Landskrona för min del, inte i år.
Så klart att du inte sysslar med privatliv på arbetstid, oförskämt av mej.
Själv ska jag fira jul i Borstahusen några kilometer norr om Landskrona. Bussarna går inte lika ofta dit, dessutom tar dom lång tid, runt stora delar av stan.
Då är det på sin plats att jag informerar dej om att ettan inte går på julafton mellan 17.30 och 22.00, överhuvudtaget, bussförarna vill ju också fira jul.
På skånetrafikens julfest i fredags var jag bordsgranne med en kollega från Borstahusen. Efter för mycket skåne och besk var hon pigg på att ta mig med sig till Borstahusen. Roligt.
Behöver ni julaftonsskjuts till Öfre gatan, så kan nog jag hjälpa till.
Bloggosfären, den är fantastisk, den löser mycket.
Jag tror att det blir så att Johanna och Elsa åker tidigt för att gå i julkrubban i kyrkan, blir säkert hämtade av min syster.
Jag som hellre befinner mej i kyrkor när det inte är gudstjänst åker senare. Kommer nog att julöla lite på Akropolis (mitt landskronitiska tempel) under den tidiga eftermiddagen, där kanske du kan vara med på ett hörn, Windy, så att vi kan utbyta julegaver.
Jag ska försöka hoppa på ettan innan 17.30.
Landskrona har mycket trevliga busschaufförer, många av dom firar nog inte jul, men givetvis ska dom vara lediga och ta igen sej.
Apropå jul, äntligen har vi hittat en resväska på hjul med rosa inslag utan en massa Disneyfigurer (eller andra figurer) till Elsa. Hon har önskat sej en rullande väska i över ett år. Hon är ganska berest och mycket avundsjuk på andra snorungar som får rulla väskan själv.
Men vad har det med jul att göra? Att det är hjul på vagnen, eller ska hon få den i julklapp?
Hjulklapp, menar du, jag och min vän Lars har en ordvitsarförening.
Men ja, det ska bli en julklapp, med hjul. Ho ho!
Du är väl stolt över farsgubben?
Det var rackarns, som Arne säger ibland. Jo, givetvis är jag stolt.
Jag minns en gång för nästan trettio år sen när han tog hem den tävlingen, då mådde han inte så bra efteråt, och Nilla var ganska sur och sa att pappa var sjuk.
Post a Comment