GLÖM INTE ATT ANMÄLA DEJ TILL LÖRDAGENS TALANGJAKT HÖGT I TAK

Jag bor i Malmö. Jag uppehåller mej mest i Limhamn och på Möllevången. Det är lite olika. Det är dyrare bilar som bryter mot trafikreglerna i Limhamn.
Det är surare farbröder och tanter som skäller om man cyklar fel, och om man cyklar rätt ibland, i Limhamn.

Anna och jag är sjuka. Vi var på Malmborgs ändå, där är personalen ofta trevlig. Anna åkte kundvagnen som är en bil, hon skrek när färden var slut. Då fick hon en ballong. Den tappade hon på trottoaren när hon satt på cykeln som jag ledde, som var tungt lastad. Jag vred mej och höll precis balansen på jakt efter den förbannade ballongen. Två olika par i sextioårsåldern passerade, tittade på oss, hjälpte inte till. En man i femtioårsåldern hjälpte heller inte till.
Jag hade hjälpt till.
Det hade dom flesta på Möllevången också gjort. Hävdar jag av viss erfarenhet.

Människor från andra länder verkar ha en annorlunda attityd mot barn. Strängare och snällare, då är det viktigt att vara tydlig, att hitta rätt balans för rätt ålder. Det är svårt. Jag vill vara tillåtande innanför ramarna. Jag vill att mina barn ska vara så självständiga det går i deras ålder, hellre ett sår, blåmärke för mycket än för lite. För man kan skada sej för lite. Ibland är jag för sträng. Ibland är jag för tillåtande.
Ibland får jag en känsla att svenska föräldrar underskattar sina barn, eller att dom missförstår uttrycket "jag vill ge dom allt". Det är väl det som är curling (inte sporten).
Det måste finnas en frihet i mottagandet.

GLÖM INTE ATT ANMÄLA DEJ TILL LÖRDAGENS TALANGJAKT HÖGT I TAK