Saturday, March 26, 2011

Fördomar fördummar

Vi flyttade från Asmundtorp när jag var tre eller fyra. Flyttade till det som kallas Borstahusen idag på mäklarspräket. Ganska snart flyttade vi alldeles nära havet, till Övre gatan, det som idag kallas Gamla Borstahusen, på mäklarspråk.
Strandvägen är den fina gatan som binder ihop Landskrona med Borstahusen, sisådär en eller två kilometer lång. Vårt hus på Övre gatan låg/ligger precis där Strandvägen tog slut.
Strandvägen var den burgna överklassens tillhåll i en tidigare tid, villor som palats. Som sommarhus i vissa fall.
Och det skimrande havet, måsarna, svanarna, bryggorna, Ven, Köpenhamn. Och parasolen och vita långklänningar och tjusiga sommarhattar.
Medan arbetarna cyklade förbi ut till hamnen i Borstahusen för att bada.

Det har man fått höra. När jag tog mej in till stan, till Harlekin och replokalerna, krogarna och dom svarta kläderna. Att vara en snobbunge från Strandvägen.
Alla dessa fördomar som går i arv. Alla dessa människor som har svårt att tänka fritt, svårt att ta var sak för sej, varje människa för sej.
Och några av dom jag kände på golfbanan undrade vad för "Skånska teatern-människor" jag hängde med. Och inte på ett intresserat sätt.
"Är du Socialdemokrat nu, Jonas", frågade en kille, djupt hånfullt.
Så stod jag där, ung och sökande och intresserad, som en åsna mellan hötapparna. Kan man inte både få tycka om att spela golf OCH musik och teater, skriva dikter. Tycka att apartheid är fel.

City verkar vara som när P3 är som sämst (kortare nyheter till exempel), för unga människor som skrattar åt fördjupning och riktig kunskap.
Veckans homie för några veckor sen var en trettioettårig tatuerare som gillade punk, som tyckte att Reinfeldt skulle flytta till månen utan syrgas, hö hö. Han brukar äta veganbakelser på Glassfabriken, han bryr sej inte om kändisar, bara vanliga människor. På hans väggar hänger kinsesiska propagandaaffischer och och gamla punk-LPs. Han gillar Tempo.
Och vad aktar han sej för i Malmö då? Jo:
"Bo01 och Limhamn. Där finns bara BMW-whitetrashmänniskor som bor i tråkigt inredda bostadsrätter."

Jodå. Dom försvinner aldrig. Dom stensäkra analytikerna som ingenting vet och därför kan låtsas att dom vet allt. Det blir för jobbigt att kontrollera verkligheten. Så man bygger sanningar bland likasinnade som vet lika lite, och man säger high five. Och man är punkare på Möllan, stekare från Näset, sverigedemokrater eller vad som helst. Inom lyckta dörrar.
Bara vi slipper ifrågasätta våra redan bestämda sanningar.

Och hade jag inte varit mer öppensinnad hade jag kunnat undra: Vem är schablonen här.
Tatueraren bor på Augustenborg men vill flytta, "det är för stökigt där."
Inte vet jag, en bostadsrätt på Möllan kanske, bland alla andra likadana unika människor som lutar sej mot väggen (reclaimar) där hundarna pissar utanför charken vid torget. Bänkar är för borgare, liksom.

6 comments:

Anonymous said...

sedan jag såg en kvinna få sin gucci-kappa nersölad av blod, efter att ha hjälpt en utslagen, nedslagen man, har jag också börjat ifrågasätta mig själv.

Har du fått mina mail med frågor? Jag vet inte om de går fram till dig, för jag har inte fått något svar. Hoppas på det!

lukasernryd@hotmail.com

Jonas Bergh said...

Hej.
Nej, det har jag inte. Det är möjligt att dom hamnat som skräppost. Kan du inte gå in på facebook och bli vän med mej så kan vi ta det så?

Anonymous said...

jag anade att det var så, va skönt. Ja du Jonas, jag var en gång i tiden med i facebook men jag gick ur på grund av ohäslsosam använding.

Jag provar skicka det nu igen och du tittar helt enkelt efter igen, även bland skräppost?

mvh
Lukas

Jonas Bergh said...

Det finns inget från dej i min skräppost. Du får komma på ett annat sätt, ring eller skriv frågorna här så mejlar jag svaren.

Anonymous said...

Jag heter Claes-Göran Olofsson och jag måste skaffa fram pengar, så snälla
skänk en valfri summa pengar till detta kontonummer 8169-5,914 844 158-8
Efter att du skänkt pengar så besök min blogg http://www.nattstad.se/classeslillablogg2

Anonymous said...

Ok, skriver samma sak här som jag försäkte maila till dig! Du kan svara till min mail.

"Hej,

Jag hittade din blogg igår och frågade min storebror om han visste vem du var. Han sa, "Jonas Bergh?, det är han som brukar åka till Köpenhamn och titta på folk, sitta och skriva på bänkar". Jag sa ja, sedan citerade jag det du hade skrivit om att danskar står till höger i rulltrapporna, men går till vänster. Precis som i politiken. Poesi där.


Jag undrar vad du tror var anledningen till att du kom in på Skurup? Kommer du ihåg din ansökan?

Hur kände du att du utvecklades där, som författare, kanske var det där som du blev just det: författare.

Tror du att skriva väl är en demokratisk möjlighet, en konst tillgänglig för alla, så länge man har intresset? Eller är det medfött? Eller tycker du att det inte främst handlar om att skriva väl, utan hitta sin ton, och försöka få den att bli intressant för ett fåtal? Jag tror aldrig det kan bli intressant för en större massa, om man inte vill skriva tantsnusk eller deckare. När jag läser din blogg förstår jag att du skriver precis så du vill uttrycka dig, även om dina böcker är mer "strikta" till sin form. Hur hittar du balansen i ditt språk?

Än en gång, tack för att jag får skriva till dig.

Med vänliga hälsningar

Lukas Ernryd"