Gud vad jag hatar okunniga puckon utan förmåga att tänka på andra

Jag pratade med min granne.
Var det ni som hade fest igår?
Öh, vadå ...
Var det ni som hade fest igår? Jag tyckte ändå att det var en ganska enkel fråga.
Öh, vadå.
Tänker du aldrig på andra människor.
Öh, det var ju midsommar.

Tre på natten. Fulla vuxna män som höjer och höjer volymen på stereon utomhus där allt ekar mellan stenhusen, dundrar in genom stängda fönster. Jag skrek från balkongen: Håll käften, idioter.
Men dom fulla männen hörde ju inget.

Det är det samhället vi har.
Öh ...
Människor har slutat att tänka, analysera, bry sej.
Människor säger inte till.
Idioterna som stör fattar inget. Vi går mot avgrunden.
Förutom när man skriver rasistiska anonyma insändare i tidningarnas nätupplagor.

Och jag är ingen präktig människa. Men det handlar om hänsyn och respekt inför andra människor.
Och det handlar om mitt hat för dessa påklistrade högtider där amatörer alltid gör bort sej, fulla män eller pojkar.
Och då är jag ändå en människa som väldigt sällan, eller aldrig, hatar.

Ja, visst. Hade jag bott på Möllan i ett kollektiv, eller nåt liknande, men så är det inte. Jag kräver lugn och ro när jag vill ha min svårfångade sömn.

Öh, det är ju midsommar.
Som morsorna som går tre i bredd på cykelbanan: Öh, vi har ju barnvagnar.

Öh, jag behöver inte ta ansvar. Öh, jag ... jag ... jag ...
Ja, vadå?
Förkovra er intellektuellt, för helvete, annars går allt just dit. Eller rusar.