Nördlista 2: I slutet av förra och början av detta året läste jag alla (fem-sex?)av illustratören, konstnären, författaren, alkisen ... Henrik Tikkanens så kallade adressböcker, självbiografiska böcker med namn efter hans bostadsadresser. Mycket intressanta, inte geniala, men enormt läsvärda. Så i år kom Märta Tikkanens (hans fru, Henrik dog i mitten av 80-talet) version av den tiden. Två, heter boken, ett konstnärsäktenskap (tror jag). Mycket bra, en oerhört intressant pendang om den tunna linjen, om kvinnans ofta dubbla roll i förhållanden där mannen får skapa fritt och sätta barn till världen. Tyst, smyg barn, pappa har direktkontakt med Gud. OOch självironi, insikt, styrka. Jag bodde med fru och dotter i Landskrona då, skrev en roman i en kolonistuga och var hemma alldeles för lite, lämnade och hämtade på dagis, sen iväg till den gula stugan igen för att skriva och tänka, så är bra litteratur ibland, som bra musik, man känner igen sej.
Om man kryddar med Mia Berners bok om sej själv och för tidigt supdöde maken Pentti Saarikoski, Claes Hylingers Ett långt farväl, Kjell Westös Drakarna över Helsingfors och Vådan av att vara Skrake, kanske Slas senaste, Sekonderna lämnar ringen, så är man nog fan snart på väg till Finland.

Nu är julen för bi, det finns en vits om det. Och det har snöat i timmar och åter timmar i Limhamn. Min dotter har träffat två tomtar och fått två dockor. Jag hoppas att snön försvinner imorgon, det är värdelöst att cykla när det är såhär. Jag behöver cykla och lyssna på min freestyle, en och en halv timme om dagen.

Dom pratade verkligen lustigt i Bellmanserien på teve igår. Den kommer inte med på listan.

Nick Cave. Nature boy, Breathless och Let the bells ring. Dom har jag spelat in på blandband när jag lånat Nicks senaste på bibblan. På några stycken band faktiskt, har lånat plattan tre gånger. Inte alls hans bästa, men tre fina sånger.
Man bör inte glömma Anders F Rönnblom. Hans Dom automatiska undrens tid är förbi kom förra året. Men eftersom han bara släpper en platta vart tionde år får den räknas. Vi bodde i Vollsjö då. Jag satt i ,min egen lättölspub med kaminen på för fullt, starinljus, lyssnade på Anders F och alla bitarna förll på plats. Här är underbart just nu, men vi måste flytta. Och det gjorde vi.

Det finns en låt på Thomas Andersson Wijs senaste platta (julklapp) som heter Oroshjärta, den får också vara med.

"Det sägs att gåsodlingen går mot bistrare tider, stämmer det, gåsodlare Valfrid Lindeman?" "Gäss (Yes)"