Är någon God, är någon Ond, i Malmö i Sverige i världen? I Helsingborg?
Jag har fått en fungerande skivspelare igen. Lyssnar på Triffids igen, en sång om han som blev utstött och mobbad, men var det verkligen så det gick till? Var det rättvist? Nä, det tror jag inte. Inte som jag tolkar sången just nu.
Kristian Lundberg har fått ett helvete. Har han fått vad han har bett om? Det tycker inte jag.
Jag vet bara att han är en bra författare och en bra recensent och han är absolut inte ensam om att ha recenserat en bok som han inte läst.
Att recensera en bok som inte har skrivits är han väl ganska ensam om dock.
Om hans förklaring är sann, (OCH DET BÖR MAN UTGÅ FRÅN) att han skickat fel text till HD så dyker det upp en fråga. Han recenserade många böcker, var det också bara skisser? Jag vet inte och jag är ointresserad av att döma.
Jag vet bara att när (en eller två gånger om året) jag stöter ihop med Kristian, oftast när han är ute med sin hund och jag med min cykel, så brukar vi ha trevliga samtal.
Jag har lärt mej mycket av flera av hans böcker.
Jag tycker att han skriver skarpa recensioner.
Jag tycker också att man i detta uppförstorade spektakel, där präktighetens självutnämnda apostlar rycker ut med full rustning på vitmålade springare, ska veta att Britt-Marie-texten var några rader i en lång sammanfattning av deckarhösten.
Klantigt gjort? Javisst.
Elakt? Det vet jag inte.
HD kunde inte göra så mycket mer än att låta Kristian sluta som frilansrecensent. Däremot håller dom dörren öppen för annat skrivande. Fint gjort.
Jag skriver för HD ibland. Jag känner Kristian litegrann. Jag kanske inte får tycka vad jag tycker?
Jag var på ett möte med andra författare i söndags. Vi pratade om en fotbollsturnering i Malmö i juni. Författarlandslag som ska möta varandra. Vi pratade också om Kristian Lundberg lite kort. Någon tyckte att det var konstigt att han som gett ut kriminalromaner skulle få recensera deckare.
Det var konstigt sagt, tycker jag.
Poeter recenserar poeter.
Romanförfattare recenserar romanförfattare.
Jag är i alla fall god. Det har jag bevis på, förutom skivspelaren har jag under en vecka fått två olika stipendier på åtskilliga tusen. Det ena hade jag hoppats på. Det andra hade jag helt glömt att jag ens sökt.
Nu kan jag vara lugn i nästan ett år, koncentrera mej på mitt eget skrivande. Inte sätta igång andra projekt förrän till hösten. Det är förbannat skönt.
Eller har jag bara tur.
Om man bortser från allt annat, så var det roligt sagt av Kristian Lundberg att han hoppades att boken skulle komma ut, så han skulle kunna såga den på riktigt.
Om man bortser från allt annat, moral och kritikerns uppdrag, whatever. Det var roligt sagt.
Jag är en moralisk människa. Men moral kan se ut på många olika sätt.
15 comments:
På den där författarfträffen fick jag en julklapp. Kjell Westös Där vi en gång gått. Det gjorde mej mycket glad. Jag bara får och får. Herren belönar sina trogna getter.
Det är dig väl unt. Folk som arbetar träget får så småningom lön för mödan. Om än det inte blir förrän i himmeln - om man nu tror på såna saker.
Kristian fick fiskarna varma, vilket i sig inte var så konstigt; för så får man väl inte göra, även om jag skrattade lite, för det är lite roligt ändå. Man kan ju tänka sig att den utpekade författarinnan är lite sned, men jag tror inte att det biter på henne så gammal publicist hon är - hon ser det nog mest som marknadsföring av boken som kommer att komma; och även hon kan förhoppningsvis garva lite åt stormen.
Men att sätta sig på höga hästar, det är jag allt för rädd för och klär mig illa. Jag tror inte att Lundbergapojken mår illa av uppståndelsen. Han skriver ju som fan ändå, överallt, och än är han väl inte paria. Jag tror ärligt talat att det var ett misstag. Något annat verkar underligt. Var det medvetet, ville han väl ändå inte skriva i HD, kan man tänka, så då var allt gott och väl. Sen tror jag också att han, som han mycket riktigt själv påpekar, hyser hat mot henne - vilket man får göra till mans och kvinns. Det blir lite Strindberg och tidigt 1900-tal över det hela: gammalt hederligt författartjabbel, och det kan ju vara kul. Tyvärr har jag inte sett att författarinnan uttalat sig.
Jag tänkte bara, när allt det här kom fram: hoppas han får in stålar ändå. Det tror jag nog han får. Om det är någon herren borde belöna, så är det väl geten Kristian.
Vi spekulerar bara. Men det är så att han recenserat mindre och mindre. Och vad jag vet försöker han bli dykinstruktör och leva en del av livet i Thailand.
Och han har garanterad författarpenning, det är en halvbra halv årslön varje år, i alla fall.
...ni verkar ha d rätt bra ni författare och trubadurer... eller!?
Vad det gäller trubaduren L.T. Fisk så jobbar han heltid med något som man svårligen kan säga ha med musik att göra.
För egen del lyckas jag komma upp i en snittlön på ca 18 000:- i månaden, in i det räknar jag stipendier och A-kassa som jag går på ibland. Jag har sällan en trygg inkomst i mer än sex månader i stöten. Ständigt måste jag leta upp jobb, föredrag, uppläsningar, redaktörsjobb, tidningsskrivande med mera. Det är ett konstigt liv när man har fru och barn och bostadsrätt. Men jag klagar inte. Jag har valt det själv.
Författare är för övrigt ganska underbetalda, då menar jag till exempel betalning från förlag och andra jobb man gör.
Personligen har jag jobbat i princip gratis i många år innan det så smått började rulla på.
Författare ger ju jobb till många, förlagsanställda, recensenter, bokhandlare, biblioteksanställda, med flera.
Men som sagt, jag lever fritt och ganska hyfsat. Och jag har valt själv.
varför ogillar han B&M så mycket? verkar onödigt att ödsla energi på en gammal vinhagga från götlaborg. måste finnas en historia här.
Bra ord, "vinhagga". Fullt i klass med den gamla favoriten "huggmuff".
Jag skulle tro att det handlar om dom är i samma skrå (kriminalromanskrivandet, alltså), men hon är på helt andra sidan det mycket stora havet. Gör annat av genren än han tycker att man borde göra. Men jag vet inte.
Huggmuff! Ha!
hehehe, ta inte illa upp, det var just det jag menade, att pengar är långtifrån allt - egentligen bara det nödvändiga onda... att kunna leva ett "fritt" liv och bestämma mer eller mindre om sin dag och sig själv och sin familj är ju det klart viktigaste, sitter själv i en alltifrån bra ekonomisk situation, att vara arbetslös idag är fanimig en ganska vidrig roll att inneha, man är inget annat än ett jagat villebråd från allehanda instanser, ska försöka bättra på din ekonomi nu genom att söka/köpa din första bok som jag saknar i hyllan här hemma, god jul på dig
Jag tog inte alls illa upp.
Min första bok kan vara svår att hitta, men lycka till. Om du inte hittar den så maila mej, jag har tre ex, klarar mej nog med två.
Konsthallens bokhandel i Malmö har nog nåt ex annars, i Landskrona tror jag inte att den finns. Men man vet aldrig.
God Jul själv!
Jag blir glad i magen av din blogg och det är inte dåligt. :)
Fin jul till dig och din familj!
Tack Sofia, det var roligt att höra. Nä, det är inte dåligt.
God jul till dej också.
Tjena ! har med stor förtjusning läst din blogg sedan jag upptäckte den av en slump när jag googlade "Dan Hylander" detta ledde mig fram till att du var författaren till "jag kan lova att det aldrig blir som i film..." denna bok läste jag tämligen berusad en sen natt i januari -99. hemma hos "trioligo Erik" om du nu vet vem han är, kommer inte så mycket ihåg innehållet men minns att jag älskade titeln. Har förövrigt även läst din näst senaste fortsätta vidare bort...med stor behållning, blir väldigt glad i sinnet över dina referenser allt från hylander, afzelius, leonard, mm så befriande från all sobbism, kalderbiteri och koketterande om att ha den rätta kollen - underbart! vänliga hälsningar! Jerker
Det var roligt att höra Jerker. Nä, jag vet inte vem Erik är. Kan du ge mej en ledtråd?
Post a Comment