Thursday, May 22, 2008

Estaciones-tre

En smalanning refererar BoIS mot fjontlaget. 0-0. I Madrid. Det kanns som ett Trelleborgsspoke. Traklag som vi aldrig slar.
Kampa grabbar!

Madrid?
Hall dina hastar! Jag hinner inte.
Men Madrid ... Ah, Espana.

Retrospektion:
Tagbyte. Tva snabba i Montpellier. Sov pa taget. Lite stressigt ibland.
Narbonne. Wills hotel. Stort badkar. Tva rum. 62 euro.
Inte perfekt. Men en hederlig jarnvagsbar.

Pluras bok har fatt flera fina recensioner. Nagon pratar om dalig redigering. Jag vet inte. Jag tror att den ska vara sa. Boken ar redigerad. Men Eldkvarn har inte redigerats i sitt brokiga liv. Det ska rispa snett. Tror jag.
Vad boken handlar om?
Det ar en karlekshistoria. Tva broder. DET ar det viktiga. DET har recensenterna missat.

Narbonne. Halvkass fiskmix igar. Jag som hade langtat sa. Tony i Sesimbra, vi maste klona dej.

0-0 fortfarande.

Saluhallen. Saluhallar. Jag alskar dom. Jag vill bara kopa och laga. Jag vill bara vara. Och baren. Och manniskorna. Han med Sammy davis jr:s huvud, dom tajta jeansen ner i dom tajta stovlarna. Det tajt bakatslickade haret. Anna bara glor.

Frispark. Satt den nu! Nej. Skit.

Grillad kyckling. Oliver, brod och brie. Picknick vid kanalen, hela familjen. Elsa med sitt standiga spring. Solen och vinden.
Jag far en kansla av Ystad vid torget. Men inte sa mycket.

Narbonne. En stad. Mer en tvatusen ar gammal. Romulus och Remus diar sin morsa vid en viadukt.
En ruin fran innan Jesus. Elsa leker dar.
"Varfor ar det en massa manniskor vid lekstallet", sager hon nasta dag.
"Det ar ett fornminne, eller nat", sager jag.
"Det ar ett lekstalle", sager Elsa som har haft melodifestival for mej vid floden.

En spegel i taket, hackig. Och utanfor kommer morkret. Fonstret ar ocksa en spegel. Och det harda ljudet blir hardare, studsar mot klinkers och kakel.
Vi ska vidare imorgon. Elsa och jag langtar efter havet.

3 comments:

l.t. fisk said...

Va fint det låter. Va fint. "Elsa och jag längtar till havet."

Daniel said...

Det låter fantastiskt.

Anonymous said...

Frankofilen Johanna vill stanna for evigt i sitt land. Hon kanner sej hemma, kan spraket. Men nagon rattvisa maste det vara.