Wednesday, July 07, 2010

Skepp ohoj

Man cyklar och vinden är inte kall, molnen skymmer solen ibland.
Man har en kavaj ändå, i sommarmorgonen.
Så svettas man.
Så kan någon fastna i den där snurrande gallerdörren, sån som på fotbollsmatcherna.
Sån som borde byggas större och där kunde dom bo, aporna från Västra läktaren som förstör så mycket med sin skrikande efter bögar och fittor och kuksugare, på Engelska läktaren. På IP i Landskrona.
Jag har inget större till övers för Per Cederqvist när det gäller bytet från BoIS till J-Södra. Men det får ju vara hans beslut, pengarna, antar jag. Han kunde väl gått till Allsvenskan eller en tysk klubb i tvåan. Men J-Södra, det är bögvarning på att förlora till den klubben, som en gentleman på läktaren så finkänsligt uttryckte det.
Undrar hur många instängda bögar som rör sej bland apekatterna i klacken. Dom verkar så rädda och små. Och tuffa när dom ska visa sej för alfahannen, antar jag. Eller om dom försöker vara en kollektiv alfahanne.
Små är dom när dom pratar eller skriker, i alla fall. Patetiska.
Men dom sjunger bra när dom sjunger, varför inte koncentrera sej på det.

In genom grinden sidan om den snurrande gallergrinden. Av med kavajen, svettig. En fuktig varm vägg. Ett litet badhus i det stora badhuset. Elsas simskola. Varje vardag i tre veckor. Jag har sett fram emot att få simma 1500. Men icke. 50-metersbassängen är stängd. Hela treveckorsperioden. Jag längtar till mitt Kockum Fritid.
En dag svettas jag vid bassängkanten.
Elsa kan redan simma femtio meter. Nu lär hon sej ryggsim.
Nu är det tredje dagen. Jag sitter på biblioteket. Läser Gustaf Rune Eriks. Äntligen.

Gaby and the Guns på Hedmanska, fint.
Livsglädje i radhusidyllen. Stundom.
Patetiken bland kvasirevolutionärena. Stundom.
Trötta schabloner och generaliseringar. Överallt. Hela tiden.

4 comments:

Tommy Enström said...

Roligt att du läser Gustaf Rune Eriks. Han har skrivit många fina noveller.
"Blått är det förlorades färg" är en samling noveller i urval, utgiven på ellerströms. "Städer och skeenden" heter en annan bok med valda noveller som gavs ut 1969 på Bo Cavefors Bokförlag. På omslaget till den senare sitter Gustaf Rune Eriks på en stol bredvid en rad resväskor. Kanske reste han mycket.

jonas said...

Jag har just läst ut debutromanen Det blir bättre i vår. Den var bra. Jag ska söka upp novellerna.

Frede said...

Ja, jag måste hålla med "Blått är de förlorades färg" är en lysande novellsamling. Speciellt "Höstlig fågel". Stämningsförfattare var han, Gustaf Rune.

Bo I. Cavefors said...

ja, under många år var gustaf rune eriks ständigt på resande fot... förslaget med fotot med honom själv och alla resväskorna var hans eget förslag... jag har för mig att fotot togs på malmö centralstation - tryckt i blått, naturligtvis... - - - jag gav även ut "lindansarens väg" 1965...