Skepp ohoj

Man cyklar och vinden är inte kall, molnen skymmer solen ibland.
Man har en kavaj ändå, i sommarmorgonen.
Så svettas man.
Så kan någon fastna i den där snurrande gallerdörren, sån som på fotbollsmatcherna.
Sån som borde byggas större och där kunde dom bo, aporna från Västra läktaren som förstör så mycket med sin skrikande efter bögar och fittor och kuksugare, på Engelska läktaren. På IP i Landskrona.
Jag har inget större till övers för Per Cederqvist när det gäller bytet från BoIS till J-Södra. Men det får ju vara hans beslut, pengarna, antar jag. Han kunde väl gått till Allsvenskan eller en tysk klubb i tvåan. Men J-Södra, det är bögvarning på att förlora till den klubben, som en gentleman på läktaren så finkänsligt uttryckte det.
Undrar hur många instängda bögar som rör sej bland apekatterna i klacken. Dom verkar så rädda och små. Och tuffa när dom ska visa sej för alfahannen, antar jag. Eller om dom försöker vara en kollektiv alfahanne.
Små är dom när dom pratar eller skriker, i alla fall. Patetiska.
Men dom sjunger bra när dom sjunger, varför inte koncentrera sej på det.

In genom grinden sidan om den snurrande gallergrinden. Av med kavajen, svettig. En fuktig varm vägg. Ett litet badhus i det stora badhuset. Elsas simskola. Varje vardag i tre veckor. Jag har sett fram emot att få simma 1500. Men icke. 50-metersbassängen är stängd. Hela treveckorsperioden. Jag längtar till mitt Kockum Fritid.
En dag svettas jag vid bassängkanten.
Elsa kan redan simma femtio meter. Nu lär hon sej ryggsim.
Nu är det tredje dagen. Jag sitter på biblioteket. Läser Gustaf Rune Eriks. Äntligen.

Gaby and the Guns på Hedmanska, fint.
Livsglädje i radhusidyllen. Stundom.
Patetiken bland kvasirevolutionärena. Stundom.
Trötta schabloner och generaliseringar. Överallt. Hela tiden.