Nytt från Limhamnshorisonten.
Igår cyklade jag i över en timme på morgonen, ett bra band i freestylen. Bland annat Alf och Lloyd Cole. Var ute vid brofästet och spanade i det gråa.
Ja, parkerade cyklen utanför bibblan och gick på Willys och Systemet där jag köpte två öl till Roger Wilson som skulle komma på besök senare.
Så blev det som det blev. För femte gången på fem dagar fick jag ta mej till cykelmannen. Punka igen alltså. Vi diskuterade detta en lång stund. Jag berättade om katten som var svart som hade korsat min väg. Han berättade att många författare i Sverige som inte är kända utomlands tjänar mycket pengar. Jag förklarade att en av dom var inte jag. "Men jag betalar gärna den här gången", sa jag, men han bara skakade på huvudet.
Jag gick förbi Jacks gatukök sen, dom brukar skicka in meddelanden till Kvällspostens insändarsida när någon kändis varit där. Dom hade inte öppnat än men höll på att förbereda stekplattan, det såg jag. Jag såg också två A4-papper uppsatta i fönstret. Autografer. Zlatan och Rolf Lassgård. Det händer grejor i Limhamn.
Jag skrev min bok sen.
Jag gjorde fisk i ugnen sen, med bland annat pepparrot.
Och medan den stod i ugnen gick jag upp och hämtade girran. Han hade hittat en väl gömd glasbit i mitt punkeringssäkra däck.
Så var Roger där när jag kom hem.
Och fisken blev lite torr, men god ändå.
Sen gjorde Roger (som jobbar på P1) en intervju med mej om Landskrona, med en stor mikrofon som det stod SR på.
Sen åkte han till Köpenhamn.
Roger Wilson är journalist och ett år yngre än jag. Vi träffades framför allt på Harlekin i Landskrona i slutet av åttiotalet, en socialistisk amatörteaterförening där Roger var ordförande. Det var en viktig och rolig tid för mej, en ny dörr som öppnades.
11 comments:
Jag kommer väl ihåg Roger. Och jag hör honom rätt ofta. Både i P1 och med Annika Lantz ibland. Jag minns honom med svart kavaj. Harlekin var en fin plats. Jag önskade ett tag att jag var med där. Vet inte riktigt varför det aldrig blev av. Tror det berodde på det där dumma att man ibland lyssnar för mycket på andra.
När ska det sändas, månne?
På tal om Dina böcker
Dom finns inte i Bollnäs
Men det ska finnas i pocket väl?
Någon gång i nästa vecka, vet inte riktigt, men jag ska, för din skull, berätta det här på bloggen.
Det är konstigt med intervjuer, när man bara pratar på, så helt plötsligt kommer man på: ojsan, det här ska publiceras.
Jag har gjort ganska många intervjuer men försöker låta bli det tråkiga man märker mer och mer inom media, folk som säger samma sak gång på gång. Det är klart, när man är megastor är det förståeligt, men om man är en halvsopig författare så kan man väl åtminstone bjud på unika intervjuer.
Jag babblar på, alltså.
Jag har aldrig varit föreningskillen. Men jag fick efter gymnasiet jobb av arbetsförmedlingen, fyra timmar om dagen på Harlekin, som nån sorts vaktmästare. Jag var nog aldrig medlem. Men jag tyckte mycket om att träffa alla dom människorna som var intresserade av liknande saker som jag.
Och fortsätta vidare bort finns i pocket. Jag känner en tjej från Landskrona som bodde i Alfta, hon köpte en bok i Bollnäs.
Annars finns det ju bibliotek.
Eller så får man skicka stålar till mej så skickar jag böcker, det är billigare än bokhandeln.
Man kan ju be dom beställa också.
Bibblan it is
Här är ett bra bibliotek i Edsbyn
Alftas bibblo är dock sämre
Det sänds nästa onsdag.
14:03
Kulturradions temavecka: Hemkomster
I Landskrona, är det toppen tycker jag. Ett program av Roger Wilson. Sänds även kl. 18.15.
informationen kommer från Rogers blogg
Jag undrar, Jonas, hur du lyckas få så mycket punka. Är det invandrarkidsen på Limhamn som slänger tomma pucko-flaskor i marken utanför gatuköket? Eller cyklar du upp för trottoarkanter som inte är avsedda för att cykla upp på?
På tal om dina böcker, kunde jag få köpa den tredje? Det vore något.
Såhär är det, Daniel. Att det finns en cykelgud. Jag cyklar mycket och nu har jag inte haft punka på min förstacykel (kolonigirrorna är helt hopplösa), så då rycker han in, cykelguden, märker att det var fanimej ett slag sen, och kör på några dagar i sträck.
Efter nyårsfirandet i Landskrona, januari 2005, upplevde jag min värsta period, då lyckades jag även få punka på Johannas cykel som varit fri i nästan tio år. Så är det. Man försöker vara god, men får bara skit. Man får rannsaka sej själv lite, vad dåligt har jag gjort.
Jag kan skicka boken så kan du ge mej stålar när vi ska signera böcker, eller bjuda på lite lättöl.
Cykelmannen sa att det är strulet med dom punkafria däcken, dom är så tjocka, så när det väl kommer in en glasbit så är dom svåra att hitta. Men nu ska han ha gjort det i alla fall. Och jag har fått nya pedaler och två gratis lagningar. Och han har en blå arbetarrock, som en charkuterist, fast blå.
Han är snäll mot mig, Cykelguden. Han ska passa sig, tycker jag. Nu vet jag inte riktigt var min cykel är, men det gör inget, går hellre.
Kanske bryter du mot trafikregler? Kanske har du ingen belysning? Nya hårda tag mot folk utan belysning på cykeln, sjuhundrafemti spänn kostar det om man åker fast. Iallafall om det är mörkt ute.
Jag tar gärna boken, mot pengar eller öl, det är upp till dig.
Adressen har du kanske kvar?
Konstigt att, om det blir punka på ett punkafritt däck, vilket det ju inte borde bli, för det är falsk marknadsföring, men om det blir det, att den är svårare att laga, det är ironiskt. Men han verkar vara snäll, din cykelkille. Dom gånger jag har fått punka har jag lagat den själv, en slang kostar bara tjugonio spänn på clas olsson. Billigare än en lagsats. Billigare än cykelmannen, om man inte känner honom så han gör det gratis.
Jag är helt värdelös på cykellagning, senast jag gjorde det själv så förstörde jag slangen när jag skulle sätta fast däcket med dom manickerna som fnns för ändamålet.
Så jag lämnar alltid in cykeln. Sextio spänn tycker jag är billigt. Min cykelkille lagade gratis för att han tyckte att han inte hade gjort ett bra jobb, och det hade han ju inte heller.
Jag har köpt belsysning hos C.O, 69 spänn, något dyrare än en punktering men ganska billigt ändå.
Post a Comment