Det lilla livet

En swimmingpool.
Det kommer alltid tillbaka till det.
Jag minns för mer än 30 år sen en resa till Spanien. Jag minns att jag hade en röd T-shirt. Jag minns några tevespel i ett kallt rum med pingis eller biljard. Klinkers.
Jag tyckte också då om att vara barfota.
Jag minns att mamma tiog tiden, att jag var tvungen att vara uppe en viss tid mellan baden.
Jag fick så ont i öronen.
Jag minns Rinomar och Alvedon, kanske näsdroppar.

Nu ligger Anna i soffan, sover ibland, vaken ibland.
Jag skär äpplet i bitar och hon äter, jag tjatar, hon äter. Sen somnar hon. Sen, efter tre timmar, har hon ätit ett äpple.
En vanlig förkylning, snor, hosta, feber.
Igår när Elsa hade lagt sej i sängen fick Anna ligga kvar i soffan. Jag såg hur hennes lilla hjärta slog fort fort.
Idag är hon bättre. Åt ett kex också. Två halva glas äpplejuice och ett halvt med mjölk.

Och swimmingpoolen kommer tillbaka.
Imorgon är det torsdag och då badar vi. Men inte Anna imorgon. Badförbud. Barndomen är en plåga.
Men hon har blivit lovad en glass ändå. Någon måtta på smärtan får det vara.