Mer och mer ofta och längre och längre stunder tänker jag: Jag orkar inte mer. Känner jag det riktigt djupt, jag pallar inte. Så kommer korta stunder av glädje, eller frid, eller kanske ro. Ofta ensam. Jag tycker mer och mer att det är jobbigt att träffa människor. Korta stunder av ljus, en sång, en bok, en teveserie, en cykeltur. Simma. Allt som kan ta mej bort en stund. Vad hette nu det jag använde förr. Alkohol. Just det, alkohol, min gamle döde vän.