kylan överallt

pratet om hatet
tjatet
sorgen när jag vaknar i natten
kan du klättra upp på berget
kan du se den osynliga färgen
när hon skriker
med blod i såren
kan du känna det isa i märgen

men nu kommer i alla fall flyktingarna från syrien till röstånga
människovrak med ingenting kvar
kylan överallt
det står i tidningen: "så kan du hjälpa flyktingarna (kläder, skor, leksaker, etc ... sånt som du själv skulle vilja ha i en liknande situation)"
för det är ju människor med mänskliga behov
kärlek, ömhet, mat, värme, mjukhet när allt annat är taggigt
taggig mage, taggiga höfter mot taggig betong
det står i tidningen, bland kommentarerna: "skulle aldrig falla mej in att hjälpa dom (27 likes)"
den taggiga världen (hur orkar en människa skriva så, kasta taggar, hur ser den människan ut, vad har någon gjort, eller inte gjort, den bortkastade skolgången, det bortkastade livet, den bortkastade människan, 27 likes!)
taggarna utåt för att sticka de andra
jag vill smälla självgodhetens uppblåsta ballonger
den hatfyllda kylan överallt

hör du hur jag har blivit trött
ser du hur glädjen och hoppet har dött
känner du hur blodet rinner blött
och någon skriver kommentarer, slött
men det skrikande hatet
det tröstlösa tjatet
men vi är alla av kvinna komna
jag skakar istället för att somna