Lönefredag i Malmö.
Jag ska skriva om skrivandet av Och fortsätta vidare bort, tänkte jag, men det blir en annan dag.
Så skönt det var att cykla idag, när vinden är mild och man börjar med medvind och oroar sej lite för motvinden hemåt, men den är inte alls så farlig, den bara gör dina ben starkare, tänker du och cyklar förbi alla husen du aldrig får råd att köpa på Vikingagatan, men lyssnar på musiken, och du log då, sjunger Magnus Lindberg i en av dom sångerna när han är nära. Dom är inte mer än tolv, men dom tolv är bra.
Och jag log då, tänkte på att visst fan är det jobbigt att skriva alla följebrev och skriva alla adresser och sen dra till ABF för att stoppa böcker i kuvert. Och visst fan är det inte lika kul längre, att se en bok som man är med i, dessutom en antologi där flera andra är med.
Det är som pizza, kompis, inte lika spännande elfte gången, hundrade gången.
Eller som kebab, mamma, minns du den vi köpte på åttiotalet i Helsingborg när vi åkte dit för att få sprutor som skulle stävja allergin, den kebaben var verkligen god. They don`t make jews like Jesus anymore, det är kanske det som sången handlar om.
Men jag vet att många som är med i boken som tycker att det är spännande, och jag också, det erkänner jag villigt. Jag är bara så brydd med det logistiska och en massa annat, så jag har inte tänkt så mycket på det där, att se boken i tryck.
Och boken skulle alltså komma idag.
Men inte den här gången heller.
Jag har aldrig varit med om att en bok kommer i tid från tryckeriet. Men den här gången tyckte jag att jag varit ute i god tid. Kring den tjugonde, sa jag. Tjugofjärde blev det sagt tidigare i veckan. Idag. Men det sket sej. Problem i Polen. Nu säger dom onsdag. På söndag ska vi signera (den tredje alltså), då måste ju boken vara klar. Den skulle vara ute bland malmömedierna nu. Jag ser det som min uppgift att marknadsföra boken. Och jag har snackat med folk idag, så nåt blir det nog i tidningarna.
Men varför kan inte en bok komma när den ska komma bara.
Men jag ler nu. Det blir bra ändå. Det är en fin bok. Och Elsa var hos sin kompis Amelie, och Johanna och jag har varit mycket i Spanien. Nu åt vi tapas på La Roche nästan vid Lilla torg (kryss i taket), ett trevligt ställe, trevlig personal, avslappnat.
Friterade bläckfiskringar med citron och aioli, bondgryta med korv, patatas och någon sorts köttbullar i god såss. Korvtallrik, och marinerade tunna oxfiléskivor. Gott, och billig lättöl.
Konstigt ändå. Även om det var enkel och ren inredning, det är alltid lite flådigare med tapas i Sverige. Och menyn, dom har hela Spaniens olika specialiteter att välja bland, i Spanien kör man mest dom lokala.
Men jag gillar La Roche, jag kommer att återvända.
Sen såg vi filmen Babel. Den var inte dålig.
Och Malmöboken kommer ut i nästa vecka. Annars ska jag äta upp mina motionscykelkalsonger.
1 comment:
Det stod några rader i dagens Sydsvenskan, och när det börjar närma sej signering hoppas jag på något längre.
Jag skulle ha skrivit om Claes Hylinger också, om hans senaste bok som jag till slut fick i min hand och läste ut ganska snabbt. Den blir trevlig att återvända till om ett år eller nåt, till sommaren kanske. Som en god vän som man vet var man har, som pratar på trevligt men alltid har något intressant nytt att komma med.
Trygg och lite överraskad går man vidare sen och längtar efter nästa gång.
Post a Comment