Den sanna bilden? - fjorton

Tiden smyger sej bakåt till slutet av åttiotalet och regnet som föll på timmerlastbilarna på Nissastigen mot Jönköping. Och det var söndag. Och jag var den mycket unge mannen i bilen. Folkölen mellan benen och handen på ratten, och jag vill bara vifta ut genom rutan, stanna mej, rädda mej. Öppna din dörr hotellportier och bjud mej på toddy vid brasan. Berätta för mej om livet, hur man slipper dom värsta groparna.
Jag vet inte om jag slapp dom värsta groparna. Men jag tror det. Jag har grävt dom flesta gropar själv och jag är alldeles för lat för att gräva dom djupaste.

Är bilden sann?
Är bilden riktig, du, ja just du, som gick förbi alumaförsäljaren som sa: "Aluma, hemlösas tidning." Och du gick förbi, du unge limhamnsförälder, utan barnvagn med din kompis, era tjejer/fruar kom bakom med barnvagnarna. Och ni var klädda i dyrt nerklädda kläder. "Aluma, hemlösas tidning", sa du rakt upp i ansiktet till försäljaren som jag vet är psykiskt sjuk och hemlös.
Är bilden sann?
"Men dom ska ju också äta", sa den snofsiga övre medelåldersmannen till frun som höll i plånboken.
"Nä", sa hon.
Är bilden riktig, Jonte? Tror du verkligen att det bara är du som köper tidningen, som ger pengar för att du skäms för mänskligheten. Du ger bort två- eller trehundra spänn i månaden, Jonte. Är det nåt att slå ditt bröst stolt för?
Jag vet verkligen inte.
Många bäckar små, sa man i min barndom när man önskade sej en bandspelare. Det finns för få bäckar. Vi får hoppas på vattnet som höjer sej och dränker.

Men empati är inte bara ett ord. Det är något som börjar i magen och sprider sej genom kroppen och ut över landet och världen. Fråga Joni Mitchell, eller Bono eller Bossen. Fråga Sting eller Joan Baez, och sluta flina. Fråga Bob Geldoff.

Vad är din bild av mej? Är den riktig?
Jag spelade golf i en strålande förmiddag i fredags. Med en annan författare som röstar mer vänster än höger, Fredrik Ekelund.
"Fantastiskt", turades vi om att säga, skådande ut över Öresund och Ven.
Fredrik Ekelund kommer också från en övre medelklass.
Fredrik Ekelund kör en gammal bil och är över femtio år och kämpar fortfarande för sitt uppehälle. Och har det samtidigt ganska bra. Han ska också flytta till Limhamn.
Känner jag Fredrik Ekelund?
Känner Fredrik Ekelund mej?
Nej.

Hur ser jag ut?
Igår döptes vår yngsta dotter. Anna Klara Linnea. I kyrkan. Jag trivdes inte framme vid dopfunten. Men jag stod där. Jag mimade Fader vår.
Varför? För att jag är småborgerlig?
Jag tycker inte om ritualer.
Jag kan gå rakt ut i vattnet utan sjunka, ovanpå. Jag kan sitta och se ut över havet och fyllas av, ja .. något mera. Tacksamhet. Andlighet. Tacksamhet.
Jag kan gå in i den där tysta kyrkan och säga i mitt huvud: Hej, jag är hos dej igen.

I Köpenhamn blir polisen kåt av att få slåss.
Och ungdomarna bangar inte för en fight.
Och dom som bor i villorna tycker att ungdomarna ska köpa ett eget hus. Inte bara kräva.
Du säger: Jag vill göra saker.
Dom säger: Du bara kräver. Du är bortskämd.
Jag säger: Jag vill inte dö, men fy fan för att bli ung igen.

Och det bästa vår regering gör är att fortsätta nedmonteringen av försvaret.
Och från flera håll hör man detvarbättreförr-människorna hicka av upphetsning och förakt. Och dom är bara män. Och man lärde sej kamratskap. Och man fick minnen för livet. Och man tejpade håret i röven. Och man spydde och gjorde Eksjöbrudar på smällen och sket i vilket, nä, en bra manlig historia på logementet blev det ju.
Det finns andra sätt att lära unga män ansvar, och varför i hela friden inte kvinnor?
Jag gjorde vapenfri tjänst. Jag städade, tvättade, bytte pisspåsar och gick ut med hundar. Lagade mat och kokade kaffe. Pratade med ensamma människor.

Ni börjar också bli gamla. Måste ni primalskrika ur er det sista?
Jag vill åldras stillsamt argt. Jag vill jämföra förr med nu på ett nyanserat sätt. Jag vill aldrig bli rädd för att mina trygghetsramar skakar. Jag vill bygga nya.
En mjuk sten att kasta, handlar det om, försvarshetsare, och ringarna på vattnet kommer, jag lovar. Du hinner kanske dö först, men det kommer inte vara av en rysk kanonkula.