Tuesday, October 23, 2007

Gör det – nitton

Igår klangade Glassbilen fram och tillbaka över våra rikförortsgator. Och ett barn hade fastnat i en potatisskalare. Och det var alldeles runt knuten som någon antagligen inte brydde sej om ambulansen som susade fram. Alldeles runt knuten, hade väl någon nog med sitt, kunde väl inte bry sej om ett utryckningsfordon på väg att rädda ett barn ur en potatisskalare.
Jag är ny i kvarteret. Jag tänkte inte på TV-Shop.
Jag tänkte på en vanlig potatisskalare. På ett stackars barn som ville hjälpa till och skar sej in till benet. Blod som sprutade och rann. Ett barn som förblödde.
Jag hade glömt TV-Shop och snofsiga köksattiraljbutiker.
Akutbilen klippte loss barnet som ådrog sej ett lätt skärsår.
Det händer grejor i Nya Limhamn, eller vad det kan tänkas kallas.

Vad gör ni nuförtiden?
Det ser ljust ut för Tommy Barnes och Ginger i Fotbollsfantasten 1983. Dom ska få ta över den gamla tennisbanan, göra om den till fotbollsplan.
Ja, jag vet. Vi vet alla. Waller och Swate kommer att sätta käppar i hjulen, som vanligt.
Och Benny Guldfot fortsätter klanta sej.
Och Roy of the Rovers vill dom ha iväg till arabvärlden. Akta dej, Roy, du vet hur dom är. Man kan inte lita på dom.

BTJ recenserar böcker mot betalning. Recensionerna ska vara korta, koncisa, informativa och hålla en viss objektiv, eller förklarande, ton. Recensionerna är viktiga, dom går ut till biblioteken som till stor del bestämmer sina inköp efter dessa lektörsutlåtanden, som dom kallas.
Såhär skrev Katrine Hamori om Ett hål i huvudet där ljuset tar sig in:
”Detta är en fristående del i trilogin som började med Och fortsätta vidare bort (2004), följd av En sång för Sonny och Karola (2005). Den är, liksom de två andra, inte direkt självbiografisk men den bok som nog ligger närmast författaren. Här får vi ta del av Jontes väg mot nykterhet, en ojämn stig som likväl går rakt fram. Jonas Bergh har mognat som skribent och tycks ha en distans till sin berättelse som gör den till en vacker bok om ett allt annat än skönmålat livsöde. Här finns liksom i de tidigare romanerna riktiga levande människor, men här finns också svärta och en brännande ärlighet som berör. De som har läst de två andra delarna kommer att känna igen personerna och miljöerna. För dem som inte läst Jonas Bergh tidigare väntar en läsupplevelse och ett författarskap med en spännande, ny stil långt från det pretentiösa och förutsägbara.”
Tack för det, Katrine.

En sak bara: Jag har varit krånglig vad det gäller detta. Men som såhär ligger det till: Ett hål i huvudet ... är en fortsättning på Och fortsätta vidare bort som ingår i en trilogi där del två heter En sång för Sonny och Karola. MEN, Ett hål i huvudet ... ingår INTE i trilogin. Den sista delen av trilogin om människor från Landskrona kommer att handla om Pange och Caroline (engelskt uttal) och går under arbetsnamnet Gör det.
Så krångligt kan man göra det om man en gång i sin ungdoms fagraste vår (som författare) började snacka trilogier och grejor i stipendietider för att få lite lök på laxen.
Jag borde gjort som deckarförfattarna och sagt TIO böcker. Äh, vafan, jag gör det nu. En dekalog ska det bli. Tio moderna budord nerdränkta i precis lagom antal ord.

Mitt älskade stadsbibliotek i Malmö. Som jag har drömt om dej när vägarna grusas. Jag besöker dej för sällan. Jag minns dej innan Ljusets kalender, skivorna och hörlurarna man lånade. Nyheterna i tidningssalen.
När jag mötte Bo Widerberg som stannade och pratade med alla.
Och ljuset idag. Fast några pratar för mycket.
Och Anders F Rönnbloms nya platta lånade jag idag. Och Kajsa Grytts fängelseplatta. Två gamla förebilder som aldrig blir gamla, bara förebilder med fel och brister.
George P Pelecanos, Drama City.

Och man går bland människorna och det är ju, han, Alumaförsäljaren. Jag säger det som ett råd till alla som ändrar sej, som inte åker till Köpenhamn utan istället jobbar på bibblan och slipper betala inträde. Alla som inte svälter: Ge honom fyrtio spänn, han behöver dom mer än du.

1 comment:

Författaren said...

På förekommen anledning: Att skriva en dekalog betyder inte att jag gör det. Att skriva en dekalog betyder absolut inte att allt ska handla om Jonte Sten. Det skulle i så fall handla om människor som kommer från Landskrona, som jag sagt hela tiden. Okej!?
För övrigt skriver jag precis som jag vill, tar hjälp när jag vill och behöver, bestämmer själv.