Nu åker vi till Spanien igen

Det finns ett bibliotek i La Cala, dit ska jag gå med barnen, med mej själv.
Det kanske regnar. Det är februari i södra Spanien också.
Det finns en lekplats i Fuengirola om man tar bussen dit, det är en vacker väg. Fuengirola slutar vid havet, eller börjar. Om man går uppåt, bortåt, hittar man en stad som jag är mycket förtjust i. Och en lekplats utomhus med mjukt golv.
Vi ska spela tennis.
Man måste väl våga bada.
Man måste kanske våga grilla fisk.
Jag ska se Barcelona spela på teven på ett ställe med alkoholfri öl.
Och läsa korr.

Sen vill jag säga grattis till Brons-Anja.
Sen vill jag säga att Susanna Alakoski har viktiga saker att berätta, men jag hade hellre missat henne på Stanza än Mary Andersson. Det var för stora bokstäver på Alakoskis plakat. Det gav också en dålig eftersmak när flera i publiken gick efter hennes framträdande utan att ens försöka intressera sej för vad som kom sen. Ett sådant oförskämt kulturointresse, att inte vara nyfiken, att bara tycka om det som redan godkänts punktslutsåärdetbrameddet, verkar vara symptomatiskt för vår fördömda tid.