Ett tomt ark
Idag hålls ett möte i Stockholm som jag är nyfiken på och det kommer att vara så hela våren, möten i Stockholm som jag är nyfiken på och det kommer andra möten när vi närmar oss hösten, möten och möten och möten och jag väntar på resultat, jag kommer med idéerna och lägger upp dom som räkmackor på rad och det kommer ett möte till och ett möte till och sen kommer det stora mötet och då diskuterar vi hur mötet ska kunna vara säkert, hur mötet inte ska förstöras av andra åsikter, inget apart. Sen är ännu ett möte. Sen har ännu ingenting hänt. Sen tillsätter vi en utredningsgrupp och förr fick man blanketterna hemskickade och nu får man ladda ner dom på nätet. För övrigt har ingenting hänt.
I Lund, på Ariman, pratade dom fyra studenterna om Stieg och Stig. Ingen hade läst Stieg. En hade läst halva Autisterna. En hade hört talas om debatten kring manliga genier. Alla dom fyra studenterna var fullsprängda av åsikter. Det var intressant att lyssna på detta sätt att diskutera, ickefaktabaserat. Pentagon gjorde en sketch om det en gång, om Selma Lagerlöf, den borde gå att hitta på youtube.
Det var ett annat Ariman som beskrevs i Roland Vilas Roll (Bakhåll), rökigare. Det var ett annat Ariman i början på nittiotalet, mer svartklätt. Det är ett större Ariman idag, mer getbaguetter. Jag trivs där, som en tillhörande betraktare.
Jag halkade runt i Lund. Glömde att besöka Svens antikvariat. Saknade Grifo som vanligt. Passerade Werner & Hansen och dom var inte hemma. Spisen har jag slutat sakna. Och Carlssons finns ju kvar, fast annorlunda vad jag förstår. Tänkte nästan ta mej ut till Delfi för att få ordentligt med ost på pizzan. Men hamnade på bibblan, där får man inte låna datorer utan PIN-kod. Det är lite strängare i Lund. Då är det skönt att Domkyrkan finns. Jag sätter mej ner och för ett tyst samtal i mitt huvud. En kvart. Det räcker.
Det pågår några möten i mitt huvud där jag diskuterar hur det går om det och det mötet i Stockholm slutar så och så och om dom åtgärder som måste vidtas då och då för att få det och det mötet att sluta så eller så. Medan jag som en orienterare försöker hitta vägar att inte sladda på i det sibiriska Skåne.
2 comments:
Sven har sålt sitt antikvariat
Det var ju tur att jag inte tog den omvägen i snömodden då.
Post a Comment