Sången han sjöng var min egen
Och andra dagar är det bara två sånger jag vill höra. Världens två bästa sånger. Båda med Imperiet. 1987 och Var é vargen.
Sen hörde jag Ballad om en amerikansk officer.
Och jag kan flyga då.
Flyga tillbaka till den tiden som jag inte vet om den var bättre eller sämre.
Men kommer du ihåg hur alla simmade och flög då?
Kommer du ihåg bryggan där jag satt när det var maj igen?
Kommer du ihåg när man cyklade Svaneholmsvägen ner och man skymtade havet och man cyklade och cyklade och man var under dom nygröna träden, kommer du ihåg?
Nä. Jag vet.
För jag var alltid ensam.
Eller inte.
Det är den här förbannade förkylningen.
Sen är det bortskämdheten. Man blir van.
Är det så?
Jag noterade att dom svenska hockeyherrarna gick på en mina.
Landskronas stolta fotbollslag gick på en annan mina.
I länder som har saker som USA vill ha går små barn på minor varje dag.
Och där, just där, gick solen ner nu.
No comments:
Post a Comment