Samma vindar, samma dofter
Florence Valentin.
Och, Windy, din gamle Waitsnörd, du borde köpa Andi Almqvist, eller önska dej den i julklapp.
Ulf Sturesson gör mej ofta glad.
Och, Rickard, vad hette han som sjöng ungefär såhär: "So what do I do when my love to you make me hate my self ... I just do what anyone would do, I´ll twist for you."
Jag cyklade häromdagen och lyssnade på något blandband från tidigt nittiotal. Längs ribban. Då kom dom på rad, pärlorna. Grant McLennan, Robert Frost, Alarm. och den där om twiat for you. Och när Friday I´m in love var någon sorts återgån till Cure.
Jag har tittat på Waterboys på Youtube. Det är inget ställe jag brukar vara på. Men jag är svag ibland. Jag skriver roman. Jag läser om Borstahusen, min barn- och ungdom. Jag blir blödig.
Det är som Mats olsson skrev igår: Riktiga män gråter.
Och jag minns Staffan Hellstrand sjunga Det måste vara vinet, Ramos och Mitt i, för hundra år sen på gamla KB.
Vad gör man då? Vadå, som vem som helst hade gjort, I´ll twist for you.
Och Unguarded moment, det är då dom träffar dej.
Och den med The Call (?), som jag bara minns rösten på, den väldiga. Am I here att all, sjunger han. Och man undrar ju ibland, var man egentligen är.
7 comments:
Jag vet, jag ska verkligen kolla upp den här Andi Almqvist.
Mats Olssons krönika var mycket bra, och oväntat utlämnande.
Vem är förresten Robert Frost? Eller menar du Robert Forster? McLennans vapendragare i så fall?
Jag passar på att rekommendera lite ny, men stilmässigt gammal, musik. The Hold Steady och Okkervil River.
Robert Frost är en amerikansk poet.
Finns med i antologin USA-POESI.
Robert Frost, eller om det hette något liknande, var ett band som Churchs Steve Kilbey och Grant MacLennan (från Gobetweens, alltså)hade ihop.
Vad hette dom vi såg på mejeriet och som vi blev lite tagna av bara för att han var så glad, fat lady sings? Dom hade en låt som hette twist som var deras enda vettiga låt. I en annan tid hade man laddat ner den och bara den. Precis som den där Call-låten. I don't wanna... lät den inte helt hemsk nu? Jag kanske minns fel, ska lyssna.
Appopå Olsson. En låt har tagit mig genom hela novemberhelvetet här uppe. Pretenders, Stop your sobbing ;-)
Proclaimers senaste kan också göra viss skillnad. Och Hälften vore nog, sista låten på Torssonplattan: Snål/les paul ....
tack till windy för Okkerviltipset !
Proclaimers ja.
The fat lady sings, dåligt gruppnamn. Men två låtar var faktiskt bra.
David Frost kanske bandet hette.
jack frost hette dom. betydligt bättre namn än the fat lady.
Thougt that I was over you var en låtarna man tog med på blandbanden.
Till Pibe: Ingen panik. Är i ett annat land. Hör av mig när jag är hemma igen.
/thj
Post a Comment