Engelska flottan har siktats vid Vinga

Efteråt gick jag ner i en källare tom på gäster. Dom andra skulle äta gås nån annanstans. Men jag var ju Sven-Bertil Taube. Jag blandade till en öl av rätt styrka och satte mej med tidningen.
En källare i Helsingborg.

En fullsatt teater i Helsingborg. Det säger jag dej, det är inget särskilt med det. Sexhundra personer är mycket enklare än sex. Eller tio eller tolv som det var i Landskrona i lördags. Men det var roligt ändå, nära.

Teatern i Helsingborg. Flaggor och en medelålder på kanske sextio. Jag var inte Sven-Bertil. Jag var mej själv. Och idag lysnade min fru på Radio Malmöhus. Och en kvinna ringde in och berättade att hon varit i Helsingborg. Att det bästa var ... Jonas Bergh. Så kan det gå.

Arne Johansson var en härlig man. Gick runt med tjugotusen eller nåt i fickan. En liten man i sjuttioårsåldern.
"Jag har varit glimabrottare", sa han, "jag är inte orolig." Gav med tretusen och ett kvitto att skriva på.

Efter källaren, gick jag vidare mot tåget. In på Hamnkrogen, eller nåt, utsikt över båtarna och haglet som föll. Man är utpumpad efter fem timmar som social offentlig person. Jag är van vid mej själv, oh några till då och då. Jag är rädd att göra folk besvikna. Samtidigt som jag känner mej säker på mej själv.
Jag tror det är livet.


Foto: Roland Stregfelt

Zlatan tog storslam. Så klart, som Petter sjöng en gång. En seger över tappra Tobias Linderothar, som jag inte har något emot. Men, Herregud, vi pratar lite olika divisioner.