The goodest guy in town

Jag är trött och lite bitter.
Jag skulle skriva om puckade sverigedemokrater. Men dom skriver sin egen grav.
Jag skulle skriva om självgoda, pseudovänsterkulturella kulturjournalister som skrapar varandras ryggar.
Som vill byta ut alla tyska vägskyltar.
Jag orkar inte.
Mycket är roligt, annat inte.
Det är våren. Det är solen. Det är en liten liten mask som du aldrig ser eller känner, bara märker.
Jag är en vänsterliberal humanist som känner hur andligheten smyger sej på. Jag tänker inte skämmas för det. Jag tänker inte göra som mallen säger bara för att vara någon till lags. Däremot kan jag ta hänsyn.

Jag har några foton i min arbetsbod. Inte genomtänkt utvalda, dom bara är där. Elsa, bångstyrig vid liv i gummistövlar. Min döda mormor Elsa klippandes fläder.
I min familj har vi sörjt min för tidigt döde morfar väldigt länge, helgonförklarat honom. Jag var sex eller sju när han dog, jag minns honom som en fin man.
Men min mormor. Jag är så ledsen för att vi tappade kontakten. Jag tyckte så mycket om henne, den bångstyriga kvinnan som ville leva sitt liv eget.
Sen är det Bruce Springsteen på ett skivomslag. Och Triffids. Och Kajsa Grytt.
Det är en annan dag imorgon, andra bilder.

Jag var på puben Cheers i Göteborg den dagen Poppius pratade om pressetik.

Från Håkan:
Vill du får du klura på "epilog och prolog"...
Samt Jonas lästips... kan vara allt från skönlitteratur till bloggar.
Hade en tanke om JONAS ÖVERLEVNADSTIPS dvs. några klurigheter om hur man fixar att hanka sig fram som författare...
Typ lista med fem tips.


Bilden är tagen av Jamie när www.landskronadirekt.com intervjuade mej häromsistens.

Från Jonas:
Lästips
Märta Tikkanen
Birgitta Stenberg
Stig Claesson
Klas Östergren
Peter Kihlgård
Claes Hylinger
Kjell Westö
Mia Berners biografi om Pentti Saarikoski
Primo Levi, Är detta en människa
Gellert Tamas, Lasermannen

Fem tips till dej som vill så mycket det går överleva som nästan författare
Ge inte upp.
Tro på och rannsaka kontinuerligt dej själv.
Var lustfyllt strävsam.
Sök/skapa jobbmöjligheter inom ditt kunskapsområde.
Var kreativ och påhittig, annars kan du lika gärna skita i alltihop.

Prolog
Säger Jonas Bergh: Vi hade teven i ett brunt rum på andra våningen i Borstahusen. En brun bricka med räkor och rostat bröd. Hela familjen på plats. Det var Tiotusenkronorsfrågan, Kvitt eller dubbelt på teven. Han i buren hade köpt en ny ful skjorta i brun nyans. Han var amatörexpert på något, han hade studerat. Han hade stort brunt hår och stora fula glasögon, bruna bågar. Han var mycket nervös. Han åkte ut direkt. ”Det var kul ändå”, sa han med tårarna precis innanför ögonen, ”att få vara med”, sa han, och man såg besvikelsen, man såg att han inte var den som hade träffat flest tjejer. JAG såg det. Jag grät.

Epilog
Säger Jonas Bergh: Det har format mej. Den känslan jag får av historierna från dom som brukar kallas förlorare. Jag har träffat dom. Jag har varit en av dom. Jag kanske är en av dom. Jag har lånat cigg och snyltat öl i deras krokar. Jag hjälpte en mongoloid kille att knyta skridskorna i ishallen i Landskrona. Sen for han runt och ramlade. Jag hade knäppt hans hjälm också. Jag stod utanför och tittade in. Så känner jag mej.