Råkade du glömma

Säg, minns du ännu den dagen ... OS i Mexico. 1968. Jag var minus ett år. Jag var redan fast i det att alltid sträcka upp min hand och säga: Fuck you.
Säg, har ni redan glömt hur det var att ställa sej upp och skrika: Det är fel.
Säg, har ni redan glömt att livet handlar om många fler än du.

Jag pratade med Ulf Dageby i Jönköping i början av nittiotalet. Han bjöd mej på öl. Han berättade att han var trött på alla som tjatade om Livet är en fest. Alla som inte förstod vad den handlade om. Egentligen.
Vet du vad det handlar om, egentligen?
Jag sa att den bästa låten var den den om John Carlos. Kanske var det så just då. Sent en lördagkväll, den desperationen.
Men den bästa låten är givetvis Barn av vår tid. Den har slagit mej i magen på ett så skönt sätt sen jag var tolv år. Den och KSMB:s Sexnolltvå kommer alltid att vara mina största musikupplevelser. Mina största upplevelser. Mina biblar. Bland många biblar.