Tuesday, January 29, 2013

Lou Red, Mark Knopfler - ur På väg till Charlotta Anderson


Pange. Det är vår 20-årsdag. Pange. Jag är hos mamma på Ven. Hon är sjuk, cancer. Jag tror att hon ska dö. Pange, nu saknar jag henne, då hatade jag henne, ibland, hur hon drog runt mej i alla jävla hippieläger. Hur hon sket i mej, för att jag skulle bli fri. Nu saknar jag dej, Pange, hur du drog runt mej drog ner mej drog upp mej. 20 år. Vi är gamla, Pange. Lever du? Jag tittar på gamla foton. Pange. Ibland försöker jag sträcka ut en hand. Pange. Mamma kände mej inte då inte nu ... aldrig. Du kände mej inte då. När jag var ett vidöppet barn. Men, Pange, du har sett det barnet, visst har du. Pange. Ont. Det har gjort så ont. Pange. Bara så du vet. Pange. Bara så att du ska slippa säga det. Klaus var ett rövhål. Ja, jag skriver var. Jag tror inte att han är död. Men han är död för mej. Och innan du slår dej för bröstet. Du är också ett rövhål. Men du lever i alla fall för mej. Jag lyssnade bara på Velvet eller Lou Reed. The Kids, Caroline, Pange. Allt som togs ifrån oss. John Cale. Songs for Drella. Pange. Jag vet varför vi älskar Dire Straits. För att det gör inte lika ont i Marks värld, smärtan har blivit nostalgi. Jag har kommit in på en skola i Malaga. Jag ska bli värdinna. Jag. Värdinna. Kan du tänka dej. Pange. Jag ska hälla drinkar på folk. Nä. Jag ska gå ett år i skola för att lära mej att inte hälla drinkar på folk. Pange. Jag försöker skoja. Det har gjort så jävla ont. Jag följde med till Kanada. Klaus tyckte att jag var en hora. En riktig hora. Han behandlade mej som en hora. Gav mej pengar. Inte mycket pengar. Men i hans värld betalade han för att knulla mej och bestämma över mej. Sen kom hans brorsa in i bilden. Fattar du. Pange. Dom ägde mej. I deras jävla tyskkanadensiska värld ägde dom mej. Med hockeyfrillor, jag lovar, och brorsan med mustasch. Det var som en film. Thelma and Louise kanske. Jag band fast brorsan i hotellrummet, ganska hårt med en duschslang. Jag sparkade ut Klaus från bilen. I farten. Körde i femtio. Kanske sextio. Lyssnade på Vicous. Nu lyssnar jag på Dire Straits igen. So far away. Det skär i mej. Har du knarkat ihjäl dej än? Annars kanske vi ses. Eller har du blivit helt bög bland bögarna i Sitges. Songs for Drella. Hello it´s me. Åh Pange. Mamma rosslar så … liten. Jag sörjer. Jag saknar dej så. Att se dej springa salt i solen.

1 comment:

soren gjessing said...

Good, I am glad you like it. Keep the motivation level high….