Wednesday, August 01, 2012

Kärlek är kärlek, om än en bild hittad bland hundratals andra på Google. När allt är självklart. Man har cyklat i ett liv och letat efter bryggor att bada från, det mesta är skit, något är okej men med brister för just detta tillfälle, det kan man leva med, men inte leva så, som jag vill. Och det ska vara just den dagen, när vattnet är just så klart men du kan inte se allt, och det ska vara lite bitigt, ju, men det ska värma, förr eller senare ska det värma, men man får kämpa, men förr eller senare vet man att man är alldeles rätt. Och jag pratar om den bilden, jag pratar om ögonblick som sker så sällan, och kanske får jag kanske får jag inte använda den, kanske går den, antagligen inte, att använda till bokomslag, men den sa allt jag ville säga. Just då, i den stunden, satt allt som en mycket allvarlig smäck, som en vän man måste blunda och blunda och titta och titta, är det verkligen du, ja, det är verkligen du, jag som inte trodde att du fanns.

2 comments:

Anonymous said...

När man har varit i vattnet en stund, fast det kändes alldeles för kallt från början så brukar man tycka att det är helt ok...

Såg dej läsa några av dina grejer på den tiden då du fortfarande drack, måste säga att det var jävligt bra, både scennärvaro och texter för sig, trots eller pga, men du ägde verkligen rummet där och då... Kanske för att man inte är nervös med kemiskt självförtroende eller för att du var desperat, jag vet inte och jag tror inte jag sett dej läsa på den "torra" sidan av havet så jag vet inte skillnaden, tänkte bara då, "den här killen kan inte misslyckas", ha det!

Jonas Bergh said...

Tack. Jag hoppas att jag har kvar en nervig känsla, närvaro, eller vad man ska säga. Jag kan inte minnas att jag läst riktigt full, om det har hänt så har jag förträngt eller glömt. Men några öl brukade det bli.