Det är tio år sen. Vi bodde på Södra förstadsgatan. Elsa föddes i januari. Jag åkte till Köpenhamn, december, var en annan, läste igenom det tjocka manuset. Nästa dag åkte jag tillbaka till Köpenhamn, läste vidare, var en annan, en fascinerad läsare: "Har jag skrivit detta, så mörkt, så ljust, så du öppnar dörrar, Jonte, inspirerar, säger sanningar." Mindre pretentiös än så vill jag inte vara i min ansats. // Sen var det klart. Sen skickade jag iväg Och fortsätta vidare bort i januari. Det skulle bli min fjärde bok. Det var en kursändring, en vändpunkt, ett nytt sorts liv, men samma, givetvis samma också. Ett rikare sätt att skriva, ett bättre, ett snyggare med innehåll. // December. Imorgon åker jag till Köpenhamn. I januari fyller Elsa tio år. I januari skickar jag manuset till På väg till Charlotta Anderson. Det är en vändpunkt. Ut i ljuset igen. Vilka ord och meningar jag får ur mej, att vakna till ständigt en ny dag, tråkigt ibland, men ett ljus som flyger i luften, en möjlighet. // Gräva mej bort från träsken igen. Medan jag gör det lyssnar jag på Röda bönor. // Gräva mej bort från infantiliteten igen, lita på att evolutionen gör jobbet. (omslag: Tomas Ekström)