Men han tyckte att tjurfäktningar borde förbjudas

Hette egentligen Till Killor with love.
Var själva anledningen till att den här novellsamlingen alls ges ut.
Jag höll på med romanen om Pange. När Killor tog för mycket plats. Han har den egenheten. Pange fick vänta.

Det måste ha varit inför min trettiofemårsdag. Eller någon annan gång när vi skulle ha fest i Vollsjö. Det var fina fester i det stora huset och vi eldade och eldade i kaminen i Puben med stengolv och stenväggar, som en grekisk taverna alldeles nedanför bergen.
Johanna och jag var på Systemet i Sjöbo. Johanna jobbade på högstadieskolan i Sjöbo. Bland annat i special specialklassen. En pojke från skolan, femton eller sexton år var med sin mamma på Systemet, pekade ut vad han ville ha. Mamman hade blekt hår som var slitet och mörkt upptill, skinnjacka med fransar. Killen hade börjat växa, ett barn som höll på att bli vuxet. Femton eller sexton år. Pekade ut alkoläsk och Norlands sjukommatvåa. Dom skulle åka buss och båt till Tyskland för att handla billig sprit. Skulle ha lite på bussen bara, till Trelleborg.
Sen ställde dom sej vid entrén och rökte, stod i vägen.
En av många Killor.

Andra träffade jag i fängelset i början av nittiotalet. Han som hade kört ihjäl en kvinna på fyllan och slog ner kvinnans bror på väg till rättegången. "Han fick skylla sej själv som kom dit."
Eller Tobbe som lockade upp grannens hund i sin säng för att kela, för att ta en kofot och slå ihjäl hunden. Hunden som han tyckte om. För att sen ta hundliket till grannen och slänga det där. "Jag sa till dej, om han tar nån av mina hönor så dödar jag honom."
Han var trevlig att prata med, Tobbe. Vi blev inte vänner, men vi hade en del intressanta samtal. "Jag tyckte verkligen om den hunden", sa han.
Killor. Dom finns överallt. Jag har träffat många, flera i Landskrona. Vissa är ledsna. Några är döda. Andra är sjuka.

Det finns en ko på omslaget till boken. Killor har ett speciellt förhållande till kor och tjurar. Det är allas bok. Det är verkligen Killors bok. Kennets.