Min äldsta dotter

Det första riktiga ordet du lärde dej var: grävskopa, när du satt i barnsadeln i Landskrona, när vi cyklade till dagiset i Borstahusen. Du tyckte om att peka och säga nya ord. Jag pekade på havet. Som vi har badat, du och jag.
Vi har gått igenom saker, du och jag. Jag har försökt vara ärlig.
Äh, jag kan inte skriva resten offentligt, hur skriver man en blick, hur skriver man hur en liten flicka utan ansvar, tvingas ta ansvar, hur skriver man ett hemligt leende, hur skriver man saker som bara du och jag vet. Hur skriver man en kväll med räkfrossa i Bohuslän. När trubadurerna inte kan texten till en Hasse-låt, och du rycker in som sångerska. Hur skriver man våra kvällar när jag skriver och du ritar, lyssnar på lp-skivor. Och det är självklart. Jag vet. Jag kan, men jag skiter i det. Du fyller sexton, Elsa. Du och din syster är mina stora kärlekar.