nätterna
nätternas sånger
gå uppför trappan
in på toaletten
spola ner all ånger
bli gladare
du har klarat det många gånger
det sista har du inte sett än
igår hade jag besök av en kär vän
vi gick till Malmborgs
det känns så längesen
fick hjälp att få ner min cykel
en av personalen med stege
klättrade upp på ett tak
sen längtade jag efter bastu
att doppa sej i en vak
sen Centralen till hennes tåg
sen Kockum Fritid, försiktigt med tanke på förkylning
bastun och bassängen
sen nattvak i sängen
promenaden längs stranden, timme efter timme
när hon sprang ut i underkläder
jag lever med alla väder
där går hon med hunden
mina grannar har två
de verkar trevliga
den skånska hösten
är en särskild väderlek
vinden när jag promenerar
någon har slängt upp en cykel på ett tak
vilket roligt tidsfördriv
när inget annat finns
slöa dagar
seg förkylning
szechuankycklingen smakar inte ens starkt
jag har aldrig varit i Kina
jag drömmer om att åka tåg
en kinesisk längdåkare ligger på fjortonde plats
Bruksvallarna, där har jag inte heller varit, ligger i Härjedalen
Sichuan är omgivet av berg, drygt 80 miljoner invånare
Bruksvallarna ligger vid Ramundberget
dit skulle vi åka en gång
det är saker som aldrig sker
men jag har varit i Sveg och den stora träbjörnen
och badat bastu och lite annat
i Henning Mankells fina hus
cyklat uppför backen
man cyklar uppför backar
radion
höst i Malmö
den där vinden som snurrar överallt
något låg i humöret
ta det kallt
det är allt
Ola Magnell
Bob Dylan
1-0 till Sverige mot Rumänien
radion
en saga från min barndom
händer som saxar
ta det kallt
det är allt
skriver bok
stunderna
som man inte kan förklara
som man bara förstår i det här typiska novembermörkret, missat en buss, jag saknar ... rullar fram och stannar, rullar vidare, den handen som du vill röra, smeka uppåt, finns inte här
bara dessa kvasivarma lyktor
jag får inte sakna oss
jag får inte gå längs en stig vid ett vattendrag, en gammal kanal, jag är en gammal kanal, flyter trögt i en doft av jordig fukt, bland getterna här, den gamla med de sargade hornen, den minsta ön i världen,vi ligger på varsin bastubänk, men det var längesen jag får inte
stunderna
jag får inte
det är en kropp och ett leende
det är en klokhet, ett ständigt skeende
det är en dimma på balkongen klockorna ringer eller dånar igen
hon ringer på telefonen hon ringer på dörren hon tar sej in i vår lägenhet
jag har inte bett om detta
jag aldrig drömt om det
men jag bjuder henne på öl
har jag bjudit ut mej då
hon heter som ett hav hon visar mej sitt skissblock nakna teckningar av henne själv
jag har inte bett om detta
jag är 29 år, har gett ut två böcker
jag drömde om äldre människor
hon är sjutton eller arton hon vill ha en bok signerad hon visar mej sina bröst vill att vi ska knulla
jag slänger ut henne
så många gånger jag velat knulla men inte ...
men inte som då med henne som heter som ett hav
att inte förstå tvång, så små bokstäver, subtilt subtilt
vi rörde inte varandra
jag kände mej skitig ändå
hur många gånger har jag gjort fel
Det strider mot grundlagen. Det har aldrig uppstått problem med att anställda vägrar handhälsa (varför nu det ska vara s viktigt) i Trellehåla. Men, i de enfaldigas trånga universum, tycker man att det är viktigt att lagstifta: "Vi vill markera", säger det moderata frihetspartiets kommunalråd, Mikael Rubin. "Det är ett problem om vi inte vågar stå upp för vår kultur."
Personligen skulle jag tycka att det vore skönt att slippa alla dessa svennebananer som går runt och skakar tass överallt, i affären, på bussen, när jag har bråttom till tåget, måste jag ändå stanna och skaka hand, oftast bocka också, och det är ett evigt nigande av kvinnor titt som tätt.
Nä, det skulle vara skönt om vi spände av lite och taggade ner på handhälsandet.
Men i ett land där populismen dansar ringdans, där blinda sverigedemokrater leder de döva moderaterna med ett gäng haltande kd-stofiler, är det svårt att karva ur barken på det trolska sagoträdet, skriva: Jag älskar dej.
Jag åkte inte till Landskrona för att se BoIS kvala mot Öster igår.
Jag gick inte ner till pizzerian för att se MFF mot Lugano.
Jag fryser.
Jag fick ingen sallad på pizzerian på Bellevuetorget som jag skrev om häromdagen. De hade slagit igen, dörren i kedjor.
Men jag lånade Sigges (Jan Sigurd) nya bok om Piraten i Malmö på Bellevuebibblan..
Jag fryser.
Jag ska åka till Kockum, basta och simma.
Dagarna är sm dagarna är, något litet olika, men ganska lika varandra.
Solen på mitt arbetsbord, lurar drömmar om värme.
Nu kommer helgen. Jag ska skriva bok och drömma om skidresan jag inte kommer att ha råd med.
Nu kommer helgen. Jag ska basta och simma.
kärlek är den stenen
runt den virvlar myror
stark som en humla
stark som fyrtiofyra
kärlek är den stenen i magen
som en barnfot i koskit i hagen
som en stövelklack krossar en myra
Grå dag igen. Men inte lika mild och oblåsig som tidigare dagar. En rälig vind från norr. Jag simmar och bastar. Jag åker in till Möllan ofta och äter indisk mat. Skriver bok.
Men idag åker jag till Bellevue, 34:an från Möllan nu när jag inte cyklar så långa sträckor, inte än. Till torget där, ett klassiskt förortstorg med Ica, Tobak o spel, café, och pizzeriapuben med sitt klassiska människogalleri, arbetslösa eller pensionerade stammisar, de unga männen vid spelautomaterna. Jag får en okej räksallad. Människorna på buss 34, de gymnasieelever på väg från skolan inne i stan. Invandrarkvinnorna -männen -ungdomarna, på väg till Kroksbäck eller Mobilia.
Det finns en anledning till att åka till Bellevue, det trevliga biblioteket. På snabblånshyllan står min senaste bok, men den har jag ju. Jag lånar jag Eileen Myles, Chelsea girls.
34:an hem sen efter en liten utflykt i Malmö. Skriver in på datorn det jag skrev för hand på bibblan. Fryser, önskar mej en bastu i julklapp.
Långsam men rätt skön lördag. Jag lyssnar på Sportradion.
Klockan är fem i två, paus. Malmö är just nu svenska mästare. Men det är inte över förrän den feta damen sjunger.
Jag är alltid BoIS-are men efter 25 år i Malmö och lagen i olika divisioner, är det klart att jag håller på di blåe också.
BoIS spelar oavgjort hittills men det är nästa vecka som är viktig, kvalveckan.
Janne ringde igår, och jag cyklade till Sibbarps kallis, det är verkligen kallt som smärta i fötterna. Men härligt efteråt, man ångrar aldrig ett bad.
Variant på sechuankyckling sen.
Får väl bli rester snart, till lunch. Sen en cykeltur till.
Långsam men rätt skön lördag. Nu börjar andra halvlek.