Saturday, March 28, 2020

Har påven en lustig hatt

Ännu en tidig morgon. Solen stiger senare, går ner senare. Det gillar jag. Lyssnade på Jimmie Åkessons tal till nationen. Vilket jävla dravel. Självklarheter tillsammans med populistiskt skitsnack, och, (skiter björnen i skogen?) jodå, så kom han in på bistånd till utsatta länder. De ska bort, allting ska bort, som KDS:are Lindeman sa. Jag blir så trött på människan Jimmie (för han är väl människa?) och hans väljare (för de är väl också människor?) och deras omänsklighet, deras förakt och deras sugande efter lättköpta poänger. Jimmie klandrar regeringen för att inte ha förutsett Coronaskiten, undrar hur det hade sett ut om han och hans fascistpolare hade skött saken. Tro mej, SD-puckon, det hade inte funkat alls. Jimmie och hans skitsnack: "jag ska tala direkt från hjärtat", som en mekanisk idiot, och det köper ni. Jag säger bara: Lär er läsa en god bok och förstå, lyssna på bra musik.




Systrar

Jag har många systrar
Att bry sej om
Att bli ombrydd
Vi pratade om det igår
På bänken i solen
Att vara 50 år
Att jubla för att det är vår
Vi gjorde det i Lund
Vi längtade till havet
Vi läste Bodil Malmsten och Sture Dahlström
Vi försökte förstå
Vi läste om Wooster
I solen, alltid i solen
Vi var lyckliga då
Hon hade ett hårband
Hon var konstnär
Vi älskade varandra
När jag hade permis från fängelset
Stötte vi på Sture på restaurang Spisen
Vi var stumma då

Friday, March 27, 2020

problem

jag måste bara säga
jag är trött på problem
läser Landskrona BoIS historia
datorn trasig igen
jag har en bok i mej
den får inte komma ut
jag är så trött på problem


Wednesday, March 25, 2020

Jag kyste henne våldsamt

Jag var elva år, mitt pojkrum, havet utanför. Jag hörde den första gången på Poporama eller Discorama. Jag hade en klockradio med bandspelare, spelade in. Det var domedagstider, kärnkraft och kärnvapen, Det kalla kriget. Det vi upplever idag är inget nytt. Kriser kommer och går. Det är som livet, upp och ner. Jag minns den dagen. Jag skrev i min anteckningsbok: "tjugoen vita svanar idag, ser jag från mitt fönster." Kaj Kindvall var programledare, Anders F Rönnblom sjöng ut smärtan och rädslan, utan att skriva någon på näsan. Nu skiner solen igen, Det verkar blåsa lite mindre kallt. Jag är lite snuvig, det skyller jag på allergi och inte Corona. Det blir en bänk, Lucia Berlin och min skrivbok. Man går sin egen väg, den man måste gå. Annars kan man lika gärna skita i det.


Tuesday, March 24, 2020

Brobygatan -94

så liten i världen
Brobygatan
gräsplanen med hundskitarna
vem följer dej på färden
Evangeline
och kokvrån utan stolar
en trång sovalkov
du går på gatorna i Sverige
hon går bredvid, fast långtifrån
en pannbiff på gamla Nobes
det är nittiotal
så liten i världen
var tog de vägen, dina ideal
sov, människa, kan du inte sova nu
en sista öl på Nobes
hon står i skuggan, lite sidanom
ut bland bilarna
pengarna slut
den allra sista färden
vänd dej inte om


Monday, March 23, 2020

Änglarna

Så går tiden
Hennes hosta
Hennes halvrakade armhålor
Hennes drömmar som lever
Ser du dem
Ser du huset i Gladsax
Brevbäraren på sin moped
Hans förlamade dotter
Har en annan moped
Det är bluesen i Gladsax
Örterna och tomaterna
Det halvvilda gräset
Allt som växer
Allt som slutar leva
Molnen flyger snabbt
Men nu huttrar hon i Stockholm
Det är bluesen i Stockholm
Nu smyger döden in
Du har glömt änglarna
När de lyfter dej iväg
När solen blir varmare
Andas ut
När vinden blir varmare
Andas lugnt
På bussen idag
På simningen
Andas inte
Dyk bara, bara dyk
På bussen idag
Andas inte
Allt är falsk medicin
Sug inte i dej sjukdomen
Lyssnar på en psalm
Jag smakade på döden
Ingenting ingenting
En psalm om: jag håller om dej
Var inte rädd
Ljuger du
Älskar du
Jag är på väg, på bussen och hostan
Vill du hjälpa mej
Var går du dina steg i moln
Vill du hjälpa mej
Haglet börjar piska
Just när jag kliver av
En kvinna i jeans
Ligger på cykelbanan
"socker, ge mej socker"
Jag ringer 112
Hon skakar
Jeanskostym från - 72
"socker, ge mej socker"
Tittar och går förbi
De rädda människorna
Vad gör de vid busstationen
De med sina viktiga bilar
Tittar och går förbi
Hon dör ifrån oss
Själarna som flyger
Själarna som finns
Tittar och går förbi

Thursday, March 19, 2020

som det kunde vara

som de allra första dagarna
som solen i lä på bänkarna
som förälskelsen när den just träffat
som rådjuren som skrämmer
som du skrämmer
som den ganska öde gläntan i Hammars park
som att ha en cykelvagn
ett tält och en sovsäck
som frihet
som att göra vad man vill
som att cykla norrut
som ... mot de salta haven
sno en elcykel
sno ett trangiakök
sno den svarta tiden
sno en tunna att slänga den i
som staden när den vaknar
som det daggvåta gräset
som dagarna för längesen
som ... spännande, vad händer idag
som 23 igen
som svampjakt bland koskitarna
som att vara ett naturbarn
som att ha pengar för några månader
som att inte ha en fet restskatt
som att inte fly
som att bara dra
som att lämna det trånga trista


Ny sladd

Ny sladd. Samma gamla sol, känns ny. Min äldsta dotter har distanslektioner. Corona. Mitt liv är inte annorlunda. Hemma och jobbar. Cyklar och simmar. Träffar barnen två gånger i veckan. Spelar kort, ser Vi på Saltkråkan, drömmer om en oproblematisk vår och sommar. Läser att Shane MacGowan spelat in fem nya låtar till första plattan på sådär tio år. Det gläder mej. Man får plocka det man når på lyckans träd. Ny sladd. Ny novell. Ska vara klar med bok när skolorna slutar. Kanske skaffa mej ett tält och en cykelvagn. Hyra ut lägenheten och överleva ekonomiskt.

Wednesday, March 18, 2020

80 år

Imorgon fyller min pappa 80 år. Jag har honom att tacka för mycket. Vi har törnat mot varandra också, som livet är. Men vi har kommit ut igen, på någon sorts ljusare sida. Jag har skrivit en del i böcker, om en pappa, som några, rätt många, tror sej veta att det är min pappa. Det är det inte. Jag skriver bara om påhittade personer. Nu ska i alla fall pappa fylla 80, pga Corona-viruset ställdes en Spanienresa in, sen allt firande över huvudtaget. Jag har köpt en bok som jag inte kan lämna. Den handlar om Piraten. Jag tror att pappa skulle tycka om att läsa den nu. Tack för allt, pappa. Tack för Simon och Garfunkel, Thorstein Bergman, Dan Andersson. Och så vidare.


Tuesday, March 17, 2020

morgon

somnade innan elva för första gången på månader
vad gör man då av dagen
denna morgon klockan sex
när datorn inte funkar
väntar på en ny sladd
tänker på gamla postorderkataloger
drömmer om min brevlåda full med stipendiepengar
äter yogurt med hallon
drömmer om en jordgubbsäng
dricker te med citron
önskar mej att simma
önskar mej en vattensäng


Monday, March 16, 2020

darkness of Orsa

Detta är ett sorts koncentrat av den fjärde och sista novellen i kommande samling. Det är en fri fantasi som bygger på en verklig händelse.

Hon dansar mellan småborden
Hon dansar med en docka
Dockan är en hund
Som bor i hennes lekstuga
Där hon har en griffeltavla
Där hon har en restaurang

Men det är gamla sagor
Vi träffas aldrig nu
Jag är själv på tåget 
Eller i en stulen bil
En påse amfetamin
När jag körde på pojken
Den snöhala vägen i Orsa
Han flög han föll han dog

Jag får inte träffa min dotter
Jag är släppt från fängelset
Men fångad fångad ändå
Jag är portad från systemet
Jag umgås bara med Kjell
Hemkört och sjukommatvåor
Det är inte synd om mej
Jag gjorde bara som pappa sa
När jag ramlade på skidor
”det kommer aldrig bli nåt av dej”

Monday, March 09, 2020

ischiasdagar

när jag var i tonåren spelade jag mycket golf, åkte runt till olika banor för olika tävlingar. jag var ganska duktig när psyket var med mej. men det var inte alltid. att vara i boxen. jag tränade mycket, slog bollar, gick själv på banan, eller med kompisar. golfbanan var vår fritidsgård. min satsning avtog sådär kring 18, som i så mycket annat, man får välja, tiden räcker inte till allt. jag valde, musik, litteratur, teater och ett bohemiskt leverne. men jag lämnade aldrig golfen. då, när jag spelade som mest utvecklade jag lumbago ischias akuta. den har jag kvar som ett minne. den är inte konstant, dyker upp ca en gång om året. som nu, efter storstädning. den försvårar fysisk aktivitet, och värker.
idag fick jag matgåvor av mamma och pappa som var på besök. det är jag väldigt tacksam för. mycket fisk. och när jag låg på sjukhus efter min jobbiga cykelolycka, försvann mina favoritjeans och en svart tröja som jag tyckte mycket om. så jag blev glad (och tacksam) när min bror skickat med en svart tröjkofta. sen läste jag att Max von Sydow gått bort. sorgligt och naturligt. jag har alltid sett upp till honom. speciell karisma. Pelle Erövraren har jag älskat sen den kom. nu ska jag se om jag kommer upp på sadeln igen. det är det enda rätta, res dej upp och gå.
(jag har fått återstående ex av Uppför backen baklänges, två kortromaner, humor, allvar, berättarglädje, bara hör av dej för ett bra erbjudande).

Friday, March 06, 2020

tidig marsrapport

mycket bär. en del yoghurt. Lättdryck, citron/lime eller ananas/passionsfrukt. tv-programmen är slut i min dator. tittar på dansk tv: Spise med Rice. två bröder som hygger sej, drar dåliga skämt och lagar mat med mycket smör. men nästan allt verkar gott. och sömnen då? ja, den är konstig, ingen regelbundenhet. men jag cyklar. jag söker jobb, något måste hända. som med idioten Jimme Å som åkte till Turkiet, sa sej representera svenska folket. sa jag idiot? fast en smart idiot. nu har han blivit tagen av turkiska polisen för att ha delat ut flygblad. och pöbeln gastar, ibland tror jag att de är gastar. hur var det nu med att ta seden dit man kommer? hur var det nu med allt fritt som sd vill inskränka? jag orkar inte. jag har mitt. men städat idag och gjort någon sorts grekisk sallad.