Saturday, September 06, 2008

Trötta och ointresserade, icke kapabla

Jag har varit kär ganska få gånger. Jag är trettionio år. I låg- och mellanstadiet fanns det en ganska kaxig tjej i min klass. Jag var nog kär. Jag brukade utvärdera mina dagar med henne, hur det hade funkat, en blick, en knuff, ett skratt åt allt det roliga som strömmade ur mej. I femman, eller nåt. Hon gav motstånd. Jag inte ens pussade henne. Hon var inte onåbar, det var bara något slags motstånd. Hon var inte den sötaste eller vackraste heller.
Jag var ihop med en tjej i sexan, utan att vara kär. Sen kom en konstig relation i början av åttan. Då var jag kär. Hon var tyst oftast. Det varade en månad.

Jag försöker vara en trevlig människa. Så ärlig som möjligt. Så god som möjligt. Jag är nyfiken. I vuxen ålder kan det missuppfattas, har jag märkt. Sen nittiotalet och framåt, när jag pratat eller lyssnat eller frågat, har jag märkt att tjejer/kvinnor tror att det är något annat. När jag ofta var full och rädd så funkade det. Jag ville gärna sova med någon annan, även om det inte var min målsättning. Ofta tänkte jag bara på Malin eller Tove, dom var jag kär i. Och sen Johanna som jag träffade i slutet av nittionio, blev inte kär direkt, men efter en vecka eller två.

I Landskrona. Igår. Elsa och jag på torget. Pellejönsarna i SD hade en skylt, "SD:S matuppror, våra äldre är värda nylagad mat." Maken till opportunism ... Maken till populism ... har aldrig skådats.
SD har, tillsammans med moderaterna och folkpartiet (fascistpartiet, höll jag på att skriva, min avsky är monumental), röstat igenom en sänkning under flera år, mindre pengar till omsorgen. Vi pratar om stora miljoner.
Sen har nissarna mage att stå på torget och visa sina nakna rövar och kräva bättre mat till dom äldre.
Man borde smiska dom.
Är ni bara dumma?
Har ni ingen kommunikation inom hjärndödspartiet.
Ni lurar människorna som ni påstår att ni värnar om.
Samma gamla vanliga fråga, SD-fjantar:
Hur ska ni ordna den nylagade maten med nedskärningarna ni röstat fram?
Ska varje äldre ha en egen kock?
Hur ska man annars få nylagad mat?
Och hur ska det gå till när man sänker budgeten med nästan tre miljoner, nästan åtta miljoner nästa år?
Har ni smakat maten som tagits fram, den som lagas och fryses in direkt, som sedan värms upp och smakar som nylagad?
Det är inte femtiotalet, tekniken har gått framåt, nötter!
Jävla sopor.
Jävla människoföraktande idioter.

Patricia var nog onåbar. Det var nog därför. Jag körde bil full och hon drömde, i slutet av åttiotalet, om betydligt snitsigare killar. Och jag var kanske blyg. Och jag tog inte för mej.
Men jag skrev dikter. Men jag var kär. Men jag var feg, och antagligen helt fel.
Det finns kanske en till i mitten av åttiotalet, och en med rött hår i slutet av samma årtionde. Men annars är det stopp.
Annars, kära beundrarinnor, är det missförstånd.
Att vara trevlig och intresserad av människor (även kvinnor) är inte att flirta. Inte att säga: Ska vi knulla? Vill jag det så frågar jag så. Lita på det, som Henke sa.

Vid sossarnas tält på torget i Landskrona.
"Men är du så korkad", sa en ganska högt uppsatt sosse, engagerad, "tror du att jag skulle skriva på sverigedemokraternas lista?"
"Jamen, bryr ni er inte om dom äldre", sa den medelålders mannen.
"Vi har lagt ett förslag om tre miljoner mer till omsorgen, men det röstade borgarna och sd ner. Dom röstar med borgarna nästan varje gång."
"Ja ... det vet jag inte, om jag tror på det."
"Det är offentliga handlingar, protokollen finns. Det är bara att titta."
"Ja ... jag vet inte ..."
Just det! Huvudet på spiken! Du vet inte. Vad gör man då? Röstar på SD? Eller tar reda på fakta? Skapar sej en helhetsbild?
Sällan hostar hackspetten.
Var jag skulle ville sätta spettet hårt och skoningslöst?
Jo du ...

No comments: