Jag tar hellre trapporna
Det kanske är något med skånskan. Och håll för ögonen nu, ni som är känsliga för könsord. Jag vet inte vad det stod på engelska i Bukowskis novell, men PITTSKALLE, det har jag aldrig hört någon säga. KUKHUVUD däremot.
Så, nu går det bra att titta igen, Stålmannen, säg till dom andra.
Och ett annat ord: HISPAN. Säger man så idag? Hispig är ett ord jag använder ibland men sällan. PSYKET hade jag skrivit.
Detta alltså i samma novellsamlingen av Bukowski där man i översättningen pratar om sjätte rundan i en boxningsmatch. Det är knepigt med översättningar, och störande när läsningen blir hackig och irriterad.
Sverigedemokraterna i Helsingborg ska ut på uppdrag igen. Nu ska dom tappra medborgarna, med huvudena slängande i plastpåsarna under armarna, stoppa moskébygget i Helsingborg. Vilket moskébygge? Ja, det undrar dom som sägs planera att bygga det också. Dom som om några år kanske ska bygga ett centrum för islam med öppet för alla religionsutövare, ett sätt att öppna upp och förbättra, söka och finna förståelse.
Men, sånt stoppar inte onyttiga idioter, dom dundrar fram och knackar dörrar, sprider lögner och förenklingar, marscherar hela vägen rakt mot stupet och faller ner i blindo. Fast det lär ta några år, och några lär komma kravlande upp igen. Det är som den värsta sjukdomen, den sprider sej, förintas, sprider sej. Vi riktiga människor kan bara sopa undan och förebygga skadorna så gott det går.
"Intresset för författare och böcker är stort. Intresset för litteratur däremot är inte enormt", säger Klas Östergren i lördagens HD. Han säger att den svårare litteraturen marginaliseras. Han menar då litteratur strax över deckarnivån, inte värsta experimentlitteraturen.
"Vi lever i en kultur där 90 procent av bokläsarna anser att ska man läsa en bok ska en flicka våldtas och strimlas de första tolv sidorna, annars är man inte intresserad. Då har man en ganska hög tröskel för sitt engagemang i mänskligheten. Om man inte kan intressera sig för lite mer subtila skiftningar i människans själ är man på väg att bli tondöv." Klas Östergren säger också: "Detta är inget jag moraliserar över, det är bara så."
I dessa dagar lagar jag grekisk mat. Med turkisk yoghurt. Se det som en utsträckt hand. Se det som en njutning för gommen medan regnrusket faller och vi märker ännu inte av svininfluensan men alla tre cyklarna har varit på lagning flera gånger, hemmakurer och professionella. Se det som en utsträckt hand.
4 comments:
Östergren har en drastiskt sätt att uttrycka sig på som jag kan identifiera mig med.
Det kan jag tänka mej. På det viset liknar han ju dej, din musik och text.
Han säger det bra, Klas. Fast det redan sagts många gånger av många andra. Nu börjar till och med de litterära bästsäljarna känna av "litteraturens larmande övergivenhet". Och varför så rädd för att moralisera, det är ju det han gör.
Jag skulle tro att han menar moralisera som att säga att andra gör fel. Han sysslar kanske med att konstatera.
Post a Comment