Hela mitt liv har blåst.
Det är det jag älskar med november. När löven ligger stilla. Så öppet och så låst. När mörkret ändå måste rulla in. När vinden ändå måste tillta.
Hela mitt liv har blåst.
Men du skulle se den himlen. Du skulle älska den.
Att få en dag, älskling, att få känna det korta ljuset. Hur det träffar hårdare då, skönare.
No comments:
Post a Comment