Vi hade druckit whisky. Rickard sov. Konduktören kom in: "Ni kommer inte att hinna till Ejbjerg, men kanske kan ni skifte billetterna i Hamburg, och åka färjan därifrån", sa han. "Då gör vi det", sa jag, lät Rickard sova, 19 år äventyr. Jag älskade det.
Jag har kanske skrivit om detta förut, so what.
Vi kom till Hamburg sent på kvällen, träffade en snubbe från Australien som visste ett vandrarhem. Vi hängde med. Där var en kille från Sydafrika och en ung ungrare och hans farbror som hade en Mercedes men inget körkort.
Vi stack till Reperbahn och såg en sorglig stripshow och drack dyr öl.
Sen ungersk korv och ost och lite annat på vandrarhemmet, vi klättrade in genom ett fönster då det var låst och stängt. Vi smugglade med oss sydafrikanens tjej och hennes kompis också. Somnade vid fyra, sen upp sju och utkörda åtta, letade efter färjebolagets kontor. Drack kaffe i hamnen, åt frukost. Frågade efter vägen och en snubbe ritade en karta.
Men först en äkta tysk pils på ett äkta tyskt sjapp. Det stod skrivet på en skylt att om det tog mindre än elva minuter att hälla upp ölen, fick man en till gratis. Vi tog tiden, tolv minuters lång väntan. När vi fick ölen sa vi genast: "Två till."
Sen fick vi bytt våra biljetter och träffade en man som höll i underhållningen i en av barerna, vi lovade att framföra en sång. Men det blev aldrig av. När de ropade våra namn i högtalarna. sov vi sött i vår hytt. På morgonen vaknade vi Harwich, den nöjesansvarige mumlade något surt.
No comments:
Post a Comment